Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vridningselasticitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Vridningselasticitet—Vridvåg
1010
(se d. o.), vars dielektrikum vanl.
utgöres av luft 1. olja och vars
kapacitet kan kontinuerligt
förändras. De båda ledarna ha
formen av två grupper parallella
plattor. Den ena gruppen är fast,
den andra fästad på en genom
dess kant gående axel, genom vars
vridning plattorna kunna
inskjutas mer 1. mindre mellan de fasta
plattorna.
Vridningselasticitet,
tor-sio’nselasticitet, en kropps
egenskap att, då den torderas (se
T o r s i o n), sträva att återtaga
sin ursprungliga form.
Vridningsförmåga, se
Specifik vr idningsf ör måga.
Vridningsrörelse, detsamma
som rotation.
Vridrost, se Rostsvampar
sp. 1365.
Vridscen (ty. Drehbühne), en
av tysken K. Lautenschläger 1896
införd scenform, avsedd att
möjliggöra snabba scenväxlingar. V.
består av en å scengolvet apterad
vridbar, rund skiva, indelad i
sektorer; medan en av dessa är vänd
mot scenöppningen, kunna nya
dekorationer uppbyggas på de
andra.
Vridspolgalvanometer, D e
-prez-d’Arsonval’s galva nometer, se
Elektriska mätinstrument sp.
884. V. är den mest använda
gal-vanometern och kan göras
känsligare, om den förses med
spegel-avläsning och spolen upphänges i
en fin tråd, som utgör ena
ström-tilledningen. Den andra är en fin,
slak tråd.
Vridvingar, Strepsi’ ptera, en
ordning några mm. långa
Insekter. Hanarna ha ett par
breda vingar (främre paret
saknas) och brett huvud med stora
ögon. Honan lever parasitiskt i
steldar (ss. bin och getingar), är
V ridkondensator.
vinglös och liknar en larv med
säcklik bakkropp. Vivipar.
Larverna krypa från värddjuret över
på blommor, som besökas av detta,
och överföras så på andra steklar,
vilka komma i beröring med
samma blommor. Av V. angripna,
”stylopiserade” (av släktet
Sty’-lops), steklar äro trol. sällsynta
i Sverige.
Vridvåg, instrument för
mätning av kraftpar genom
observation av den vinkel, en lämpligt
upphängd kropp vrides, då den
påverkas av kraftparet. Vid den
unifilä’ra V. (t o r s i o’ n s
-vågen) är kroppen upphängd i
en tråd 1. spänd mellan två, som
ligga i varandras förlängning; vid
kroppens vridning torderas tråden
1. trådarna, och vridningsvinkeln
blir så stor, att det verkande
kraftparet hålles i jämvikt av
torsionsmomentet.
Vridningsvinkeln blir sålunda proportionell
mot kraftparet. Vid bifil ä’ra
V. är kroppen upphängd i tvä
parallella 1. nästan parallella
trådar, och huvuddelen av det
moment, som håller det utifrån
tillförda kraftparet i jämvikt,
härrör från tyngdkraften. Kroppens
tyngd framkallar nämligen en
spänning i
upphängningstrådar-na; vid kroppens vridning bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
