Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vrigstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Wu-Chang—Vulgus
1016
nen kan medgiva skäligt anstånd
med V., dock högst sex dagar.
Wu-Chang, se Han-kou.
Wuchters [vy’ch-],
Abra-h a m, f. omkr. 1612, d. 1683,
holländsk målare. W. kallades till
Danmark 1638 och vistades
1660—-61 i Sverige, där han
undanträngdes av Ehrenstrahl. W :s porträtt,
bl. a. av drottning Kristina
(Skokloster och Uppsala univ.) samt
av Kristian IV och Kristian V (se
ill. till d. o.), utmärkas av en
hänsynslös karaktäristik och en
nästan om Frans Hals påminnande
bred touche samt en förnäm
färgskala i grått, vitt och blått.
Wu-hu, stad i prov. Anhuei, ö.
Kina, vid. Yang-tsi-kiang.
Bomulls- och rishandel. 120,000 inv.
— W. blev traktathamn 1877.
Vuillard [vuija’r], É d o u a r d,
f. 1868, fransk målare. V. är
liksom Bonnard en direkt
efterföljare till impressionisterna och
har i en mjukt målerisk stil
utfört bl. a. interiörer.
Wu-kiang, se
Yang-tsi-kiang.
Vula, bekläda rundhult med
gammalt tågvirke 1. segelduk till
skydd mot nötning.
Vulca’n, se Jönköpings
tändsticksfabrik.
Vulca’nius (latinisering av
De Smet), Bonaventura,
f. 1538, d. 1615, holländsk
filolog, prof, i grekiska i Leiden
1578. V :s främsta verk är det för
studiet av de germanska språken
epokgörande arbetet De Wteris et
li’ngua Get a’rum si’ve Gotho’rum
(1597) med utdrag ur flera
dittills okända 1. obeaktade källor
(bl. a. Codex argenteus,
Strass-burgederna och runinskrifter).
Vulcano [volka’-], se
Lipa-riska öar na.
Vulca’nus 1. Volcanus, se
Hefaistos.
Wulfeni’t, förening av blyoxid
och molybdensyra, Pb0,Mo03,
gulgrå till orangegul. Spec. v. 6,3—
6,9. Trol. en omvandlingsprodukt
av blyglans. Blymalm.
Wulff. 1. Fredrik W., f.
1845, språkforskare, prof, i
romanska språk i Lund 1888—
1910. W. är främst känd för sina
banbrytande fonetiska arbeten
(Svenska språkets ljudlära oeh
beteckning slära, 1885, Svensk
ut-talsordbok, 1889—91, m. fl.), i
flera fall utgivna tills, med I.
Lyttkens (se d. o.). Han har
även behandlat problem inom
versläran och inom romansk
filologi samt har utfört mästerliga
översättningar från italienskan
(Dante, Petrarca, Leopardi). — 2.
T hor ild W., f. 1877, d. 1917,
botanist och forskningsresande,
1909 docent vid Stockholms
högskola. W. reste till Spetsbergen
1899, i Ostindien och Belutsjistan
1902—03, till Island 1911 och
1915, i inre Kina och n. Japan
m. m. 1912—14 samt på n. och
n.v. Grönland 1916—17, då han
omkom.
WuTfila, grek. Ulfilas, f.
omkr. 311, d. 383, västgotisk
biskop och bibelöversättare. W.,
som härstammade från kristna
kappadokier, vilka av goterna
bortförts i fångenskap, vigdes
341 i Konstantinopel till biskop
över västgöterna. Han gav dem ett
nytt alfabet och översatte nästan
hela Bibeln från grekiska till
gotiska. En del av denna
översättning föreligger i handskriften
Codex argenteus (se Codex),
som tillkom på 500-t. i n. Italien
under östgotarikets tid.
Vulgarite’t, se Vulgus.
Vulga’ta (lat., ”den allmänt
brukade”, näml. ve’rsio,
översättningen), se Bibel sp. 1436.
VuTgus, lat., eg. allmänheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
