Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Vulva—Wundt
1022
betsman, expeditionschef i
ecklesiastikdepartementet 1873,
konsultativt statsråd i andra
ministären De Geer 1878—80,
justitieminister i Posses, Thyselius’
och Themptanders ministärer
1880—88, justitieråd 1888 och
f. å. president i Svea hovrätt. Han
genomdrev betydande lagreformer.
— 2. Fredrik V., f. 1851, d.
1919, den föreg:s syssling,
tidningsman. Efter att ha verkat
bl. a. ss. musikkritiker i Dagens
Nyheter var V. dess
huvudredaktör 1889—98, varvid han strävade
att höja dess kulturavdelning. V.
verkade ivrigt för den wagnerska
musikens uppskattning i Sverige.
Hans stora samlingar av
Wagner-och Goethelitteratur donerades
till Kungl. Bibi.
Vulva, se Könsorgan sp.
76.
Wunderschön [vo’nn-], ty.,
underbart vacker (t).
Wundt [vonnt], Wilhelm,
f. 1832, d. 1920, tysk filosof, prof.
1865 i Heidelberg, 1874 i Zürich
och 1875 i Leipzig, där han 1879
inrättade världens första
experi-mentalpsykologiska laboratorium.
W. inriktade sig främst på
gränsområdet mellan fysiologi och
psykologi. I Grundzüge der
phy-siologischen Psychologie (1873—
74) behandlade han de specifikt
psykologiska problemen framför
allt ur experimentell synpunkt.
Arbetet avslutas med en
kunskapsteoretisk och metafysisk
undersökning rör. problemet om
förhållandet mellan det fysiska och
psykiska, vilket W. vill lösa
närmast i parallellteorins anda, om
än med betoning av det psykiskas
prioritet. Den bredare filosofiska
orientering, som W. här
företräder, fördjupades i Logik (2 bd,
1880—83, senare utvidgad),
vilken även, liksom System der
Wilhelm Wundt. Målning av Dora
Arnd-Raschid.
Philosophie (1889), behandlar
matematikens, naturvetenskapernas
och själsvetenskapernas
metodlära. Ät folkpsykologin gav W. i
Völkerpsychologie (5 bd, 1900—
09) en monumental systematisk
utformning. — Vid sidan av E.
H. Weber och G. Th. Fechner står
W. som grundläggare av
experi-mentalpsykologin. Genom sin
encyklopediska mångsidighet
erinrande om Leibniz, röjer han
ock i sin metafysiska
grundåskådning frändskap med denne.
I likhet med Leibniz fattar W.
således universum ss. en oändlig
mångfald av andliga enheter,
ehuru för W. icke som för Leibniz
föreställnings- utan
viljeverksam-heten ter sig ss. dessa urväsens
grundegenskap. Dessa
individuella viljeväsen ingå tillika ss.
moment i en serie överindividuella
viljeprinciper med en gudomlig
”världsvil j a” ss. högsta princip.
W. röjer häri frändskap även med
Hegel. Hans starka betonande av
viljans betydelse framträder ock i
hans psykologiska
åskådnings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
