Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väbel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Väderkvarn—Väderlekskarta
1056
fenomen 1. ljusning på
molnkanter; anses av sjömän bebåda
oväder.
Väderkvarn, se Kvarn och
Vindhjul.
Väderlek, samverkande
yttringar av de meteorologiska
faktorerna (se Meteorologi).
Den mest framträdande
egenskapen hos V. är dess växling 1.
periodicitet. Man urskiljer
sålunda en daglig period (skillnad
mellan dag och natt) samt en
årlig period (årstidernas växling).
Av betydelse äro ibland även
längre perioder. En tvåårsperiod
för nederbörden har sålunda
konstaterats av A. Vojejkov.
Växlingar hos V. i samband med
månens deklination ha
iakttagits av bl. a. S. O.
Pettersson. Rätt utpräglad är den
11-årsperiod, som överensstämmer
med solfläckarnas. Slutligen
finnas perioder med längre
varaktighet, t. ex. Brückners 35-åriga och
Ekholms 212-åriga. Av ännu
längre perioder, vilkas längd och
övriga egenskaper man dock ej i
detalj känner, märkas de i
kvar-tär tid iakttagna (se Sverige
sp. 451) ävensom de under äldre
och yngre geologiska perioder
uppträdande
klimatförändringarna (jfr P al e okl i m a t ol ogi).
De senare kunna möjl. bero på
förändringar i jordaxelns lutning 1.
polernas förflyttningar men även
på rubbningar i isostasin (se d.
o.), på förändringar i luftens
kolsyrehalt m. m. V. är även
underkastad operiodiska växlingar av
ännu okänd natur; delvis torde
de sammanhänga med
oregelbundenheter i solens verksamhet
(pro-tuberanser, facklor, solfläckar).
Väderleksförutsägelse, v ä
-d e r 1 e k s p r o g n o s, försök att
förutsäga kommande väderlek. V.
göras nu på n. halvklotet i de
flesta länder, som ha ordnat
meteorologiskt undersökningsväsende. De äro dels korttids-, dels
långtidsprognoser. De förra göras
för varje dygn och gälla vanl. de
närmaste 12—24 tim., de senare
längre tider (mån. och upp till
ett år). I allm. gälla V.
nederbörd, vindförhållanden och
temperatur, långtidsprognoserna dock
vanl. endast nederbörd och
temperatur 1. endera. —• K o r t
-tidsprognoserna uppgöras
med hjälp av väder lekstelegram,
omfattande simultaniakttagelser
v. om det område, för vilket
V. skola gälla. I samband med
V. utsändas numera
stormvarningar (se d. o.). V.
meddelas allmänheten per radio samt
genom tidningspressen och
särskilda kartor 1. telegram,
anslagna på järnvägsstationer o. a.
ställen.
Långtidsprognoserna uppgöras i främsta
rummet genom beräkningar över
väderlekens periodicitet samt på
astronomiska grunder. -—• V. ha
utförts ända sedan antiken, i
början på astronomiska och
astrologiska grunder. Under 1700-t. fäste
man sig huvudsaki. vid månens
rörelser och faser, ett
åskådningssätt, som ännu bibehåller sig bland
allmogen. Under 1890-t. sökte
österrikaren Falb (se d. o.) och
1912—22 tysken Hinselmann (se
d. o.), vilkens prognoser i hög grad
tilldrogo sig vetenskapsmännens
intresse, ställa V. för löpande år.
Båda utgingo från månens
inflytande på jordens atmosfär m. m.
Med växlande framgång ha under
senare årtionden i Sverige N. G.
Ekholm, G. Strömberg och A.
Wallén sökt ställa
långtidsprognoser för temperatur och
nederbörd, grundade på väderlekens
periodicitet (se Väderlek).
Väderlekskarta, karta över en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
