Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägplog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Vägplog—Vällning
1070
vägar för allmän trafik. V. består
av en överdirektör ss. chef samt 5
andra led. Den under V. lydande
väg- och
vattenbyggnads-s t a t e n är fördelad på sju v ä g
-och vattenbyggnads-distrikt, vart och ett under en
distriktschef och med en 1. flera
distriktsingenjörer. Under en
särskild hamnavdelning inom V.
lyda statens fiske
hamnsbyggnader. — V., som
inrättades 1841, fick sitt nuvarande
namn 1882.
Vägplog, seVägmaskiner.
Vägport, öppning i bank,
avsedd som genomfart för väg under
järnväg, gata 1. annan väg.
Vägsenap, se Sisymbrium.
Vägskatt, se V ä g h å 1 1
-ningsskyldighet.
Vägsladd, se Vägmaskiner.
Vägsteklar, PompiTidae, en
fam. Gaddsteklar, som till
utseende och levnadssätt likna
rovsteklar. Bakkropp oskaftad.
Leva vanl. på sandmark, där
honorna bygga bon i marken och
förse larverna med spindlar.
Vägstyrelse, V ä g s t ä m m a,
Vägsyn, se V ä g h å 1 1
-ningsskyldighet.
Vägtistel, se Tistlar.
Vägtorn, se R h a m n u s.
Vägtrafikstadgan, en 15 juni
1923 utfärdad stadga om trafiken
å vägar och gator, ett supplement
till motorfordonsförordningen.
Förseelser mot V: s
ordningsföreskrifter äro belagda med böter.
Vägvårda, se C i k o r i a.
Väinämöinen [vä’jnämöj-], se
Kaleval a.
Väja, industriort i
Ytter-Län-näs skn, Västernorrl. 1., vid
Ångermanälven och
Härnösand—Sollefteå järnväg, med sågverk,
tillhörigt V. a. b., grundat 1867, samt
sulfatfabrik och pappersbruk,
tillhöriga Dynäs a. b. (se d. o.).
Väjern, municipalsamhälle i
Askums skn, Göteb. 1., n. om
Gra-varne. Fiskläge. 310 inv.
Väla, V å 1 a, socken i Skarab.
1., jämte örslösa, Söne och
Gill-stad pastorat i Skara stift. 295
inv.
Väld (fsv. vild, eg. vilja,
välvilja), partiskhet, mannamån
(motsats: oväld).
Välfärdsutskottet (fr. le
Co-mité de salut public), ett 1793—
95 fungerande utskott av franska
nationalkonventet. Se Franska
revolutionen sp. 551.
Välinge, socken i Malmöh. L,
jämte Kattarp pastorat i Lunds
stift. 1,720 inv.
Välkomma, ett slags stor
bägare (se Skråväsen sp. 896).
Vällgropar, i golvet i valsverk
av eldfast tegel murade gropar
för uppvärmning av större
järn-och stålgöt före valsningen. V.
passa lagom för varje göt, vilket
nedställes lodrätt, varpå ett lock
lägges över V. Upphettningen sker
med generatorgas 1. elektricitet.
Ofta eldas icke V., utan göten
ned-ställas strax efter gjutningen,
varvid värmen i götens inre sprider
sig likformigt.
Vällinge, se V e 11 i n g e.
Välljärn, det smidbara järn,
som framställes genom färskning
(se d. o. sp. S69) enl.
välljärns-metod, varvid produkten blir d e
-g i g och föga sammanhängande
till det inre. Den fordrar därför
vällning (se d. o.).
Karaktäristisk för V. är dess halt av slagg,
som genomsätter det i fina trådar
och bidrar till vällbarheten. Vanl.
framställes V. med låg kolhalt
(0,05 % och därunder), men även
vällstål finnes.
Vällning. 1. V. 1.
samman-vällning, tvenne
metallstyckens hopsmidning 1. förenande
i glödvärme. V. användes ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
