Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Världskriget (Stormaktsmotsättningarna)
1088
program. Sitt mest bekanta
uttryck fick det i ”ekumeniska
mötet i Sthlm” aug. 1925 (500
ombud från samtliga kyrkor utom
den romerska), vars arbete
fullföljes av den ”ekumeniska
fort-sättningsnämnden”. Organ för
både V. och denna ekumeniska
rörelse är i Sverige Kristen
gemenskap. Den senare representeras
även av den trespråkiga
tidskriften Stockholm (från 1928).
Världskriget, den vanliga
benämningen på det krig, som
utbröt 1914 mellan flera europeiska
makter och som genom successiv
utvidgning (se nedanstående tab.)
fick världsomfattande karaktär.
FÖRHISTORIA, UTBROTT OCH
OMFATTNING.
[-Stormaktsmotsättningarna.-]
{+Stormaktsmotsätt-
ningarna.+} Närmaste orsaken
till V. var, att den konflikt, som
utbröt mellan Österrike-Ungern
och Serbien med anledning av
Sarajevomordet, icke kunde
begränsas till dessa makter.
Stormakterna indrogos snart i saken
och läto sina speciella intressen bli
bestämmande för kraftmätningens
såväl innebörd som omfattning.
Österrike-Ungern fick stöd av sin
bundsförvant Tyskland, som fann
det ligga i sitt eget intresse
att upprätthålla Donaumonarkins
stormaktsställning. Ryssland tog
Serbiens parti, därför att det av
gammalt gjort anspråk på
skyddsrätt över den slaviska
Bal-kanbefolkningen och för den skull
icke ville utlämna den åt vare
sig Turkiets 1. Österrike-Ungerns
godtycke. Den rysk-tyska
konflikt, som blev följden, förde
fram Frankrike till Rysslands
sida. Därmed drogs den krigiska
konsekvensen av den mångåriga
motsättning, som rått mellan
trippelalliansens (se d. o.) båda
huvudmakter och fransk-ryska
alliansens (se Frankrike sp.
525) bärare. Härtill kom en
stark tysk-engelsk spänning. Vid
samma tid som Storbritannien
med Frankrike och Ryssland
ingick de s. k.
ententeöverenskom-melserna (se Entente), bör-
Krigstillstånd 1. diplomatisk brytning1 inträder mellan:
1914
28/7 öst.-Ung.—Serbien
Vs Tyskland—Ryssland
Vs Tyskland—Frankrike
Vs Tyskland—Belgien
Vs Storbrit.—Tyskland
Vs Monten.—öst.-Ung.
Vs öst.-Ung.—Ryssland
Vs Serbien—Tyskland
Vs Tyskl.—Montenegro
10/s Frankr.—öst.-Ung.
13/s Storbrit.—öst.-Ung.
23/s Jap an—Tyskland
2Vs öst.-Ung.—Japan
2Vs öst.-Ung.—Belgien
Vxi Storbrit.—Turkiet
Vu Belgien—Turkiet
,3/ii Turkiet—Frankrike
u/u Turkiet—Ryssland
1915
2Vo Italien—öst.-Ung.
2Vs Italien—Turkiet
‘V10 Bulgarien—Serbien
15/io Storbrit.—Bulgarien
le/io Frankrike—Bulgarien
“/10 Italien—Bulgarien
2O/io Ryssland—Bulgarien
1916
Vs Tyskland—Portugal
13/s öst.-Ung.—Portugal
27/s Rumänien—öst.-Ung.
27/s Italien—Tyskland
28/s Tyskl.—Rumänien
30/s Turkiet—Rumänien
Vs Bulg.—Rumänien
1917
V4 För. Stat.—Tyskland
Vä Kuba—Tyskland
Vä Panama—Tyskland
Vä Bulgarien—För. Stat.
13/ä Bolivia—Tyskland
’Ve Santo Domingo—
Tyskland
3% Grekland—centralm.
28/t Siarn—Tyskland
28/t Siarn—öst.-Ung.
Vs Liberia—Tyskland
13/s Kina—Tyskland
ls/s Kina—öst.-Ung.
Vlo Peru—-Tyskland
Vio Uruguay—Tyskland
2Vio Brasilien—Tyskland
Via För. Stat.—öst.-Ung.
Vi2 Ecuador—Tyskland
*Vi2 Panama—öst.-Ung.
u/12 Kuba—öst.-Ung.
1918
3Vä Guatemala—Tyskland
Vs Nicaragua—centralm.
23/s Costa Rica—centralm.
13/t Haiti—Tyskland
la/^ Honduras—Tyskland
l0/n Rumänien—Tyskland
1 Några av de mindre amerikanska staterna förklarade icke formligen krig utan
bröto endast de diplomatiska förbindelserna med en 1. flera av centralmakterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
