Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Världskriget (Styrkeförhållanden till lands)
1130
blev jan. 1916 tvunget tillgripa
allmän värnplikt. Tack vare
befintliga 14 territorialfördelningar
och de av Kitchener organiserade
s. k. new armies (nya arméer)
räknade de brittiska
stridskrafterna småningom omkr. 75
infanterifördelningar, uppsatta av
Storbritannien och Irland.
Härtill kommo ett 10-tal från
Kanada, Australien och Nya
Zeeland. Med så gott som
uteslutande indiska trupper utfördes
operationerna i Mesopotamien.
De tyska kolonierna i Afrika
erövrades huvudsaki. av
sydafrikanska trupper jämte (i
öst-Afrika) indiska. De efter
krigets utbrott tillkommande
länderna Italien och Rumänien hade
före resp, krigsförklaringar utfört
omfattande rustningar. Italien
inträdde i kriget med omkr. 50
infanterifördelningar och hade nov.
1918 57 st. Rumänien
mobiliserade aug. 1916 omkr. 640,000 man,
organiserade på 23
infanterifördelningar. Den grekiska fälthären
räknade 1918 9 fördelningar. För.
Stat:s lantstridskrafter räknade
april 1917 omkr. 200,000 man.
Efter en brett anlagd plan
igångsattes en uppsättning och
utbildning av en här på 42 starka
in-fanteriför delningar (i stort sett
dubbla styrkan mot en fransk 1.
tysk). Ett slags allmän värnplikt,
selective service, infördes i maj.
Uppsättningar och utbildning
krävde avsevärd tid. Under 1918
voro ung. nedanstående antal (i
1,000-tal) i tjänstgöring, därav
till angivet antal överförda till
Frankrike:
I tjänstgöring I Frankrike
1 jan.............. 1,325 175
1 april ........... 1,950 320
1 juli ............ 3,000 1,000
1 nov.............. 4,000 1,970
Omkr. 30 fördelningar hade 1 nov.
insatts vid västfronten. Sommaren
1918 beslöts därjämte, att hären
skulle under 1919 utökas till 100
fördelningar, därav 80 st. före 1
juli s. å. Bulgariens tillskott till
centralmakterna räknade
småningom omkr. 12 starka
infanterifördelningar med en mobiliserad
fältarmé på omkr. 450,000 man.
Turkiet inträdde i kriget med
knappa 40 infanterifördelningar,
armén räknade 1916 sin
maximi-styrka under kriget med omkr.
1,300,000 man. 1918 hade denna
styrka nedgått väsentligt.
Antalet mobiliserade (i 1,000-tal).
(Ungefärlig uppskattning; siffrorna
betr. Ryssland, österrike-Ungern och
Turkiet mycket approximativa.)
Bulgarien ....................... 900
Turkiet ....................... 2,500
Tyskland ..................... 13,000
österrike-Ungern .............. 9,000
S:a 25,400
För. Stat..................... 3,800*
Belgien ......................... 380
Storbritannien ................ 8,975
Frankrike ..................... 8,400
Grekland ........................ 350
Italien ....................... 5,250
Portugal ........................ 200
Rumänien ........................ 750
Ryssland ..................... 17,500
Serbien ......................... 700
S:a 46,305
* Vid västfronten högst 1,900.
— Uppgifter å militära
förluster under V. variera ännu
ganska mycket, då statistiskt
material f. n. (1928) endast
föreligger från ett fåtal länder. En
ungefärlig uppskattning av
förlusterna meddelas i tab. sp. 1131
—32. — Krigsteknikens
utveckling till lands
nådde under V. en förut oanad
omfattning, som ökades i den mån
industrin fick större förmåga att
i massfabrikation omsätta de
vunna försöksresultaten. För
infanteriet blevo automatvapnen,
nämligen kulsprutegevär och
kulsprutor (se d. o.), de
viktigaste stridsmedlen. En fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
