Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världssjäl - Världsspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177 Världsspråk 1178
Liknande tankar finnas inom
stoicismen och nyplatonismen
samt hos renässanstänkare ss.
Campanella och Giordano Bruno.
Även senare filosofer, ss. Schelling
och Feclmer, ha antagit en V. och
därigenom sökt hävda
kontinuiteten mellan den oorganiska och den
organiska naturen.
Världsspråk. Med V. menas
vanl. ett vid sidan av de
nationella språken använt
internationellt hjälpspråk. Ss. V. i
inskränkt bet. kan räknas ett språk,
brukat vid mellanfolkliga
förbindelser inom en viss kulturkrets.
Dylika V. voro under olika
perioder av antiken babyloniskan i
Främre Orienten, grekiskan i de
östliga Medelhavsländerna,
latinet i Romerska riket. En
liknande ställning intogs under
medeltiden och nya tidens början i den
västerländska kristenheten av
latinet (spec. ss. kyrkans och
vetenskapens, t. o. m. 1600-t. även ss.
diplomatins språk) samt under
1600-t. och 1700-t. i så gott som
hela Europa av franskan (spec.
ss. de bildade klassernas
um-gängesspråk, fr. o. m. 1700-t. även
ss. diplomatins språk). Krav ha
emellertid (redan i början av
1600-t.) framställts på ett genom
mellanfolklig överenskommelse
allmänt antaget V., som skulle
kunna användas av alla nationer
och alla samhällsklasser. Särskilt
har behovet av ett sådant gjort
sig gällande sedan mitten av
1800-t. på grund av de med
kommunikationsmedlens snabba
utveckling allt intimare
förbindelserna mellan skilda nationer. Om
man över huvud taget förutsätter
möjligheten av att ett V. kan
genomföras, vilken av många
be-strides, uppstår frågan, huruvida
ett levande, ett dött 1. ett
konstgjort språk kan komma i fråga.
— Det levande språk, som
numera torde ha de största
utsikterna att bli erkänt ss. V., är
engelskan, modersmål för 160
mill., administrativt språk för
c:a 550 mill. och dessutom redan
i stor utsträckning brukad ss.
internationellt språk, spec. utom
Europa. Emot användningen av
ett levande språk ss. V. talar
bl. a., att ett sådant ej har den
enkelhet och regelbundenhet, som
ett internationellt hjälpspråk
anses böra äga, att dess ljudsystem
erbjuder betydande svårigheter
för många nationer och framför
allt att de andra nationerna ha
anledning att frukta
underlägsenhet i den kulturella, politiska
och ekonomiska konkurrensen
med det folk, vars språk blivit V.
— Bland de d ö d a språken
komma eg. blott grekiskan och
latinet i fråga. På 1880- och
1890-t. förekommo, spec. i
England och Nord-Amerika, starka
strävanden för det senare. Emot
båda dessa språk talar emellertid
deras invecklade grammatik.
Förslag till användning av ett
såväl i fråga om grammatiken
som i fråga om ordförrådet
förenklat och moderniserat latin,
s. k. reformlatin, ha ej väckt
starkare genklang. — Bland de
konstgjorda språken, vilkas
förtjänster ligga däri, att vid
deras utformande större hänsyn kan
tagas till enkelhet och
regelbundenhet samt att deras antagande
ss. V. ej bör stöta den nationella
självkänslan, märkas tre olika
system: de aprioriska, de
aposte-rioriska och de blandade. De
äprio’riska språken söka varken
betr, ordförråd 1. betr,
grammatik någon förbindelse med de
naturliga språken. Vanl. vila de på
en logisk begreppsindelning och
åsyfta, att i det konstruerade
or
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
