Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmland - Värmlands fältjägarkår - Värmlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Värmlands fältjägarkår—Värmlands län
1198
till Götalandskapen, och dess nu
förlorade landskapslag synes ha
varit starkt påverkad av den
västgötska. V: s landsting
sammanträdde vid ”lagberget” på
Ting-vallaön. Av stor betydelse för V: s
utveckling var den tid, då hertig
Karl (från 1568) var V:s
styresman. Han anlade Karlstad
på Tingvallaön och befordrade
jordbruket, särskilt nyodlingar
genom invandrade finnar. Av
dessa har en intill senaste tid
finsktalande bygd bildats i n. V.
Bergsbruket utvecklades på det
kraftigaste särskilt i de
nygrundade Filipstads och Karlskoga
bergslager. Under stormaktstidens
nordiska krig förekommo
åtskilliga gränsfejder i V., bl. a.
1644—45 (”Hannibalsfejden”).
Till 1779 var V. vanl. förenat
med Närke till ett län, varefter
det (utom Karlskoga härad)
bildar ett eget län. Till 1580
hörde V. till Skara stift; nuv.
Karlstads stift tillkom 1647.
Under 1700-t. inträdde i V. en
industriell blomstring, koncentrerad
till de talrika järnbruken, och
därmed framträdde de
värmländska brukssläkterna som en
ekonomiskt, politiskt och
kulturellt framskjuten samhällsklass.
Under 1800-t:s senare hälft
ryckte storindustrin in i V.,
särskilt trävaruhanteringen och
järnförädlingen. —
Kulturminnen. Hällkistor från stenåldern
finnas särskilt talrikt på
Värmlandsnäs. Jordfria gravrösen, s. k.
stenrör, äro de mest
framträdande fornminnena; de innehålla ofta
stenkistor, stundom med fynd,
som ange bronsålder (t. ex. vid
Hjerpetan vid Norsälvens utlopp).
På Näset finnas
bronsålders-hällristningar (skeppsbilder samt
skålgropar). Järnåldersgravfält,
dels högar, dels olika slag av sten-
Värmland. Utsikt över Skillingsfors och
sjön Björklången i Nordmarks hd.
sättningar, förekomma talrikt,
mest i kustbygden. Vid Säffle
ligger landskapets största gravhög,
fordom kallad Knutsbacken. I ö.
häraderna finnas ett fåtal
runstenar (en med äldre runor). Ett
flertal fornborgar finnas i v. V.
— V:s enda helt bevarade
medeltidskyrka och ett av svensk
konsts märkligaste minnesmärken
är Södra Råda (se d. o.) träkyrka.
Liknande spånklädda träkyrkor
ha bevarats från 1600- och 1700-t.
Stenkyrkorna äro dels av
medeltida ursprung men starkt
ombyggda, dels nybyggda på 1700- och
1800-t. De som kulturmiljö
märkliga värmländska herrgårdarna
utgöras i regel av enkla
träbyggnader från 1700- och 1800-t.
Värmlands fältjägarkår,
uppsatt 1788, utökad åren 1812—-75
till Värmlands
fältjägarregemen-te, uppgick 1902 i Vaxholms
grenad j ärregemente.
Värmlands län omfattar
Värmland med undantag av Karlskoga
härad. 19,235 kvkm., därav 17,464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
