Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västergötland - Västergötland—Göteborgs järnvägar (V. G. J.) - Västerhaninge - Västerhavet - Västerhejde - Västerlanda - Västerlandet, Occidenten - Västerljung - Västerländsk - Västerlösa - Väster-Lövsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225 Västergötland-Göteborgs järnvägar—Väster-Lövsta 1226
m. 1000-t :s slut blev detta
inflytande förhärskande. De äldsta
kyrkorna av normandisk typ
(bl. a. Skalunda, Kinne-Vedum,
Söne) ha finskiftigt murverk och
sakna dekorativ utsmyckning, de
yngre ha storskiftigt murverk och
ofta rikt skulptursmyckade
portaler (Forshem, Valstad, Skälvum,
Gösslunda m. fl.). Även i fråga
om gravvårdar och dopfuntar
nådde den romanska
stenskulpturen en rik utveckling. Mot
1100-t:s slut avlöstes det engelska
inflytandet i V:s s. delar av ett
skånsk-danskt, som bl. a. tog sig
uttryck i uppförandet av
rundkyrkor, varav Skönstorps är
bevarad. Uppförandet av Värnhems
(se d. o.) klosterkyrka och
ombyggandet av Skara domkyrka
(se d. o.) blevo utan större
betydelse för landskapets övriga
arkitektur. — Bland V:s
profanbyggnader märkes främst Läckö
(se d. o.) slott. Tidstypiska
slottsbyggnader från olika epoker
äro Torpa, Mariedal och
Gunne-bo (se dessa ord).
Västergötlan d—Göteborgs
järnvägar (V. G. J.) omfatta
linjerna Göteborg—Skara (129,2
km., öppnad 1899),
Skara—Gös-säter (27,0 km., öppnad 1887),
Gössäter—Mariestad (27,0 km.,
öppnad 1889),
Mariestad—Gårdsjö (39,1 km., öppnad 1909),
Tor-ved—Gullspång (20,1 km., öppnad
1916) och
Tumleberg—Håkan-torp (12,0 km., öppnad 1899) 1.
sammanlagt c: a 255 km.
Spårvidd 0,891 m. Äg. Västergötland
—Göteborgs järnvägs a. b.,
Göteborg, som dessutom trafikerar den
av Trollhättan—Nossebro nya
järnvägs a. b. ägda Trollhättan—
Nossebro järnväg, 32,4 km. lång
(spårvidd 0,891 m.), öppnad för
trafik 1916, samt Lidköping—-
Skara—Stenstorps och
Skara—-Timmersdala järnvägar.
Västerhaninge, socken i Sthlms
1., jämte Muskö pastorat i
Strängnäs stift. I V. finnas
lantbruksskola och Södra Stockholms läns
folkhögskola. 2,700 inv.
Västerhavet, stundom
förekommande namn på Nordsjön.
Västerhejde, socken i Gotl. 1.,
jämte Stenkumla, Träkumla, Vall,
Hogrän och Atlingbo pastorat i
Visby stift. 610 inv. — Kyrkan
i sin helhet uppförd omkr. 1200.
Västerlanda, socken i Göteb. 1.,
iämte Hjärtum pastorat i
Göteborgs stift. 2,110 inv.
Västerlandet, Occide’nten,
urspr. beteckning för (ung.) s. och
v. Europa (ss. ett kulturellt
motsatsbegrepp till Orienten) ;
sedermera har begreppet dels
förskjutits till att avse det
västeuropeiska (romersk-katolska och
protestantiska) kulturområdet (spec.
som kyrkohistoriskt
motsatsbegrepp till den grekisk-ortodoxa
kristenheten), dels även
utsträckts till att avse den
europeiska kulturens
utbredningsområde över huvud. — Adj.
västerländsk användes i en pä
samma sätt skiftande betydelse,
liksom österländsk pä
motsatt sätt hänför sig till Asien
och det muhammedanska
kulturområdet i n. och ö. Afrika, i
vidaste bemärkelse även till den
grekisk-ortodoxa kristenheten i
Europa.
Västerljung, socken i
Södermani. L, pastorat i Strängnäs
stift. 1,200 inv.
Västerländsk, se
Västerlandet.
Västerlösa, socken i östergötl.
1., jämte Björkeberg och Ledberg
pastorat i Linköpings stift. 1,005
inv.
Väster-Lövsta, socken i Väst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
