Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västindien - Västindiska kompanier - Västkinde - Västkustbanan - Västland - Västmanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Västindiska kompanier—Västmanland
1242
av höjning). Inom V. urskiljas en
yttre zon, övervägande uppbyggd
av kalksten (Kubas huvuddel,
Bahamaöarna och n.ö. Små
Antillerna), en centralzon, utgörande
ruinerna av den forna bergskedjan
(Jamaica, s.ö. Kuba, Haiti, Porto
Bico och Virgin Islands), och en
inre zon (de flesta av Små
Antillerna), utmärkt av ungvulkanisk
verksamhet (jfr M ar t in ique).
— Klimat. V. har tropiskt
havsklimat med nordöstpassaden som
förhärskande vind, dock stundom
avbruten av våldsamma orkaner.
Nederbörden är störst om
sommaren. Medeltemperaturen för
kallaste och varmaste månad samt
årlig nederbörd i mm. är för
Habana (Kuba) 21°,3X 27°,72 1,314
Nassau (Bahamaö:a) . 21°,8X 27°,82 1,382
Kingston (Jamaica) .. 24c,s1 27°,62 964
Tointe-ä-Pitre (Guade-
loupe) ........... 23°,? 27°,s4 1,635
*Jan. 2 Juli. 3 Febr. 4 Juni.
— Växtvärlden ansluter sig
närmast till Syd-Amerikas men även
till Mexikos och Central-Amerikas.
Endemiska former, ofta av
ålderdomlig typ, äro talrika, särskilt
på Kuba och Jamaica. Spec. de
större öarna visa stora olikheter
mellan nord- och sydsidan: den
förra hyser tropisk regnskog, den
senare har ofta savannartad
natur. Mångenstädes har naturen
starkt förändrats genom
plan-tageodling. De högsta bergen hysa
subalpin växtvärld. —
Djurvärlden bildar bl. a. på grund av det
stora antalet endemiska fågel-,
kräldjurs- och groddjursarter en
särskild underregion av
neark-tiska regionen (se
Djurgeografi). Av de fåtaliga större
däggdjursarterna äro de flesta
införda. Anmärkningsvärda äro de
i träd levande stora gnagarna
av släktet Ca’promys, ett
insekt-ätarsläkte, Sole’nodon, samt
lansormen (på Martinique och Saint
Lucia). — Befolkningens
huvudelement utgöres av negrer, vilka
särskilt förhärska på Små
Antillerna, Bahamaöarna, Jamaica och
Haiti. Bland de vita märkas
spanjorer på Kuba, Porto Rico och ö.
Haiti, engelsmän på
Bahamaöarna, Jamaica och (jämte
fransmän) på Små Antillerna.
Flerstädes är inslaget av asiater, mest
från Ostindien, betydande
Västindiska kompanier, se
Handels- och
kolonialkompanier sp. 415.
Västkinde, Veskinde, socken
i Gotl. 1., jämte Bro, Fole och
Lok-rume pastorat i Visby stift. 825
inv. — Kyrkans kor uppfört omkr.
1260, långhuset något senare.
Västkustbanan, ett antal av
staten 1896 inköpta
normalspåri-ga järnvägar, som tills, förbinda
Malmö med Göteborg:
Lands-k r o n a—Ä n g e 1 h o 1 m s
järnväg, 9,4 km., öppnad 1875, Skåne
-—Hallands järnväg
(Hälsingborg—Halmstad och Höganäs—
Åstorp), 118,6 km., öppnad 1885,
Malm ö—B illesholms
järnväg, 59,2 km., öppnad 1886,
Mellersta Hallands
järnväg
(Halmstad—Var-berg), 74,5 km., öppnad 1886, samt
G ö t e b o r g—H a 1 1 a n d s
järnväg (Varberg—Göteborg),
77,1 km., öppnad 1888.
Västland, V e.s s 1 a n d, socken
i Uppsala L, pastorat i Uppsala
stift. 2,850 inv.
Västmanland, landskap i
Svealand, mellan 59° 16’ och 60° 12’ n.
br. samt 3° 43’ och 1° 6’ v. 1. från
Sthlm, gränsar i v. till Värmland,
i n. till Dalarna, i ö. till Uppland,
i s. till Södermanland (gränsen
genomlöper delvis Mälaren) och
Närke. 8,956 kvkm. 192,705 inv.
Berggrunden utgöres av graniter
och malmförande leptiter. V: s
s.ö. del är ett lågland, täckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
