Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vävda tapeter ... - Vävknut - Vävnad - Vävnadsodling - Vävnadssaft - Vävning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Vävda tapeter—Vävning
1262
burfåglar i Europa. De med tjock,
kraftig näbb kallas a m a d i’ n e r,
de smalnäbbade a s t r i’ 1 d e r 1.
bengal i’ster. En vanlig
ama-din är Amadi’na fascia’ta, som är
huvudsaki. gråbrun med hos
hanen ett brett karminrött band
över strupen och rödbrun
bukfläck. Längd c:a 12,5 cm. Afrika.
En annan vanlig amadin är r i s
fågeln 1. risfinken, Mu’nia
orizi’vora, från s.ö. Asien. Huvud
svart med vita sidor, ovan grå,
under svagt vinröd. Längd c:a 14
cm. — Vanliga bengalisten L
fjärilsfinken, Astri’lda
bengalus, är ovan grå, under blå.
Hanen har en röd fläck på
huvudets sidor. Afrika. —B 1 o d f i n
-k a r n a 1. a m a r a’ n t e r n a,
Lagonosti’cta, äro astrilder med
huvudsaki. blodröd fjäderdräkt.
Indien, Afrika. — Eldfinken,
Euple’ctes ignVcolor, har en
oansenlig fjäderdräkt, men under
fortplantningstiden har hanen en
svart och röd praktdräkt med
förlängda stjärttäckare. Längd 12
cm. Afrika. — Paradisänkan,
Vi’dua paradi’sea, liknar en
gråsparv. I praktdräkt däremot är
hanen ovan svart, under blekt
rostgul med brunt halsband och
brun krävtrakt samt har starkt
förlängda stjärtpennor. Längd,
inkl, dessa, 35—40 cm. Afrika.
Vävda tapeter, se Gobeläng.
Väversunda, socken i
östergötl. 1., jämte Rogslösa (och
framdeles Herrestad och Källstad)
pastorat i Linköpings stift. 465
inv. — Väl bevarad romansk
absidkyrka.
Vävknut, knut, identisk med
skotstek.
Vävnad. Biol. V.,
ccllväv-n a d, av till byggnad och funktion
likartade celler och
cellavsönd-ringar bestående cellförband inom
en organism. Inom djurkroppen
förekomma epitel-, stödje-,
muskel- och nervvävnad, inom
växtkroppen epidermis, kork,
paren-kym, ledningsvävnad, stereom (se
dessa ord) m. m. V. kan även
utgöras av en vätska med däri
flytande celler (flytande V., t. ex.
blod). Jfr Cell och Organ.
-—-Vävnad slär a, se
Histologi. -—- Textil. Varje böjlig
duk, bildad genom en regelbunden
korsning 1. sammanslingring av
trådar. Alltefter
framställningssättet kan man skilja mellan
egentliga V. 1. tyger (se
Vävning), t rikåar tade,
d. v. s. v i r k a d e 1. stickade,
V. (se Stickning) samt
knypplade och tylla r
tade V. (se K n y p p 1 i n g och
Vävning sp. 1272).
Vävnadsodling, exp1 a nt
a-t i o’ n, odling av vävnader
utanför djurorganismen. En verklig
V. förutsätter, att vävnader 1.
enstaka celler i likhet med
mikroorganismer kunna föröka sig
obegränsat i näringsvätskor utanför
den levande kroppen. En sådan
V. lyckades först R. G. Harrison
(f. 1870) genomföra. Hans
metodik har upptagits och förbättrats
av A. Carell m. fl. Med strängt
genomförd aseptik kan man
numera odla de flesta vävnader
genom att låta mycket små stycken
växa i en blandning av plasma och
pressaft från unga foster (vanl.
hönsfoster). Även svulster låta
sig odlas. Den tid, under vilken en
vävnad kan växa på detta sätt,
tycks vara obegränsad, om
vävnaden med jämna tidsmellanrum
förses med ny näringsvätska.
Vävnadssaft, vätska mellan
cellerna i en djurvävnad (jfr
Lymfa).
Vävning, framställning av
vävnader (s. k. egentliga
vävnader) genom sammanbindning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
