- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XII. Tånge-Ö. Ä. /
1267-1268

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vävning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1267

Vävning

1268

Yllevävstol med Jacquardmaskin.

att hopdraga tyget för mycket i
bredd användes en
bräddhål-1 a r e (s p ä n n a r e, tempel).
-—■ Vid yrkesmässigt bedriven V.
användes ofta tygbom sr e g u
-1 a’ t o r, en kugghjulsutväxling,
vilken, driven från skedlaget,
successivt drar fram väven.
Varpbommen är härvid oftast lagrad
nedtill vid golvet, och trådarna
löpa upp över en s t r ä c k b o m
i samma höjd som bröstbommen.
Breda vävstolar äro vanl. försedda
med ryckverk, varvid
sked-lagsstocken framför vävskeden
bildar en skyttelbana och i båda
ändarna uppbär en låda för att
mottaga skytteln. De på en
spindel i dessa
skyttellådoi-sittande r y c k a r n a äro genom
snören förenade med ett handtag,
medelst vilket skytteln kastas
fram och åter i skälet. V. kan
härigenom ske betydligt fortare,
och även mycket breda vävstolar
kunna skötas av en enda vävare.
Ryckverket uppfanns 1733 av
engelsmannen John Kay. Hans
son, Robert Kay, uppfann ett
skedlag med växellådor,
var

igenom V. med flera
inslagsgar-ner kan äga rum, utan att
skytt-larna behöva ombytas för hand.
För u p p s n ö r n i n g av
skaften använder man vid V. av
fler-skaftade vävnader flera par små
lattor (solvhästar,
nickpinnar) 1. block, vid större
skaftantal k o’ n t r a m a r s c h
med lattor upptill och nedtill, så
uppsnörda med varandra,
skaften och tramporna, att för varje
skälväxling endast en trampa i
sänder nedtryckes. Erfordras
alltför många skaft, användes
skaftmaskin, till vilken
uppslaget gavs av de Vaucanson
(se d. o.) och som till
konstruktion och arbetssätt liknar en
Jacquardmaskin (se nedan),
ehuru den vanl. är försedd med
blott en kniv och en rad krokar,
vilka uppbära var sitt
viktbelas-tade skaft. En äldre inrättning,
ännu använd vid V. av vissa
konstvävnader, är d r a g r u
stil i n g e n, vid vilken trådarna
äro trädda dels genom solven i ett
större antal skaft för bildandet av
mönstret, dels genom solven i
”framskaft”, som tjäna till att
åstadkomma bindningen. För
tillverkning av stormönstrade
vävnader med större omväxling i
mönstermotiv användes
Jacquardmaskin (jfr J a c
-quard), vilken, uppställd rätt
över vävstolen, påverkar
varptrådarna medelst en
snörinrättning, s. k. h a’ r n e s k.
Maskinen (se fig. sp. 1266) är
försedd med 100—2,600 vertikalt
ställda krokar k, reglerade från
mönsterkorten genom var
sin horisontala nål n, så att de,
i den ordning mönstret
föreskriver, höjas av linjalerna
(knivarna) i den upp och ned
rörliga knivlådan l. Medelst
snörstroppar, förda genom maskinens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/12/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free