Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtlim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Växtsteklar—Vörösmarty
1304
Växtsteklar 1. sågsteklar,
Phyto’phaga, en underordn.
Stek-1 a r med brett huvud och vanl.
trådlika antenner. Bakkroppen
framtill lika bred som
mellan-kroppen. Honornas
äggläggnings-apparat består av en i en slida
liggande ”såg”, som användes vid
äggens avsättande i växtdelar.
Larverna likna fjärilslarver men
ha 6—8 par bukfötter; de inuti
växtdelar levande sakna
extremiteter. Till V. höra bladsteklar och
hornsteklar (se dessa ord).
Växttalg, se Växtfett.
Växttråd, den vid
fodermedels-analys efter behandling med
lösningsmedel olösta återstoden,
består av olösligt ved- och
korkämne och av dessa
”inkruste-rande” ämnen omslutna, i sig
själva lösliga ämnen, ss. cellulosa,
pentosaner m. m. Halten av V.
tilltar med växtens ålder och
för-vedning, och i samma mån avtar
fodrets smältbarhet. Unga,
saftiga växter äro därför nästan
fullständigt, halm och förvedade
växtdelar föga smältbara. Jfr
Fodervärde.
Växtvärk, populär benämning
på muskelsmärtor, som vanl.
uppträda i de nedre extremiteterna.
Orsaken är ej säkert känd men
kan ofta hänföras till stark
muskelansträngning. I andra fall rör
det sig måhända om
inflammatoriska processer i musklerna.
Wö’hler, F r i e d r i c h, f. 1800,
d. 1882, tysk kemist, prof, i
Göttingen 1836, upptäckte redan
som gosse selen i svavelsyra.
W. arbetade inom alla grenar
av kemin, men särskilt äro hans
arbeten inom organiska kemin
grundläggande. Sålunda
fram
ställde han urinämne ur
cyan-syrans ammoniumsalt, varvid för
första gången ett organiskt ämne
erhölls ur oorganiskt material.
Tills, med Liebig (se d. o.)
undersökte han urinsyra och därmed
närbesläktade ämnen. Inom
oorganiska kemin märkas hans
undersökningar rör. bor.
Wölffli’n, Heinrich, f. 1864,
schweizisk konsthistoriker, prof,
senast i München 1912 och i
Zürich 1924. W., som är en av den
moderna konstvetenskapens
förgrundsgestalter, har i bl. a.
Re-naissance und Barock (1888),
Die klassisclie Kunst (1899) och
Kunstgeschichtliche Grundbegriffe
(1915) underkastat främst
renässansens och barockens konst en
jämförande stilanalys, som fått
principiell betydelse för studiet av
konstverkets och stilutvecklingens
allmänna lagar.
VöTva, annan form för vala.
Wö’rishofen [-håfen], Bad
W., by i Schwaben, Bayern, ö. om
Memmingen, 629 m. ö. h. Viktig
kurort (jfr K n e i p p). 4,000 inv.
Vört, se B r y g g e r i sp. 681 ff.
Wörth, fr. Wærth, ort i dep.
Bas-Rhin, ö. Frankrike, n. om
Strassburg. 1,000 inv. —• Om
slaget vid W. se Fransk-tyska
kriget sp. 614.
Vö’rösmarty [-rösjmarti],
Mikael, f. 1800, d. 1855,
ungersk skald. V., som anses ss.
den ungerska romantikens
ypperste diktare, är främst känd för
hexametereposet Zaläns flykt
(1825). Han deltog i den ungerska
frihetsrörelsen 1848 och har med
sina glödande patriotiska dikter
påverkat bl. a. Runeberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
