Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1307
Xavier—Xeroftalmi
1308
de gravbyggnaderna, av vilka de
äldre efterbilda boningshus i trä.
Berömda äro framför allt det
pelarformiga s. k.
Harpyiamonu-mentet med arkaiska relieffriser
(se ill. till Död sp. 631) och
det som ett joniskt tempel på
hög sockel utformade
Nereid-monumentet från 400-t. f. Kr.,
smyckat med reliefer och
friskulpturer, vilka, liksom också
Har-pyiamonumentets reliefer,
överförts till British Museum.
Xavie’r [cha-], Francisco,
f. 1506, d. 1552, spansk jesuit och
missionär, en av Loyolas första
kamrater. X., som helt ägnade
sig åt missionen, var 1542—44
verksam i Syd-Indien, 1545—48
väsentl. i Bortre Indien och på
Moluckerna och 1549—51 i Japan.
Han besjälades av en brinnande
iver och vann enastående
framgångar trots bristande kunskaper
i de inföddas språk. Vid sin död
var han stadd på resa till Kina.
Kanoniserad 1622.
XE, se Spektrum sp. 1279.
Xena’rthra, Edenta’ta
xena’r-thra, en ordn. Däggdjur.
Kroppen bär långa hår 1. ock ersättas
dessa delvis av benplattor (hos
bältdjur). Tänderna äro
likartade, rotlösa och sakna emalj 1.
ock saknas de helt (hos
myrslokar). Central- och Syd-Amerika.
Till X. höra bältdjur, myrslokar
och sengångare. — Under tertiär
och pleistocen tid levde i Amerika
bl. a. j ä 11 e t r ö g d j u r e n,
Gravi’grada, av vilka en del
nådde betydlig storlek, och
Gly’pto-don, som bar ett ryggpansar av
sammanvuxna benplåtar och vars
längd uppgick till c:a 2 m.
Xe’nier (grek. xe’nia), hos
antikens greker beteckning för de
gåvor, som en värd gav åt sin gäst
vid dennes avresa, senare för
korta, satiriska dikter, som åtföljde
gåvorna; härav bet. satiriska
epigram i allm. Bekanta äro spec.
de X., som Goethe och Schiller
skrevo mot litterära motståndare.
Xe’nofon, f. omkr. 430, d. omkr.
354 f. Kr., atensk fältherre och
författare. X. tillhörde de
grekiska trupper, som deltogo i Kyros
d. y:s uppror mot Artaxerxes II.
Sedan Kyros och de grekiska
befälhavarna omkommit, ledde X.
”de tiotusens” återtåg från
Ku-naxa vid Babylon till Svarta
havet (401—400). I Ana’basis
(Cy-rus’ härfärd, 1916), som på grund
av sitt utmärkta språk länge
använts i skolundervisningen, gav X.
en storslagen, livfull skildring av
detta fälttåg. X. anslöt sig sedan
till Agesilaos av Sparta och var
länge landsförvisad från Aten.
Han författade även filosofiska
och historiska arbeten.
Xeno’n, grundämne,
tillhörande ädelgaserna. Utgör 0,005
vikts-% av den atmosfäriska luften.
Kemiskt tecken X, atomvikt 130.
Kokpunkt —109°, smältpunkt
—140°. X. upptäcktes 1898 av
Ramsay och Travers.
Xenotim 1. ytterspat,
ytter-jordfosfat, YPÖ4, tetragonalt
mineral av röd till gulbrun färg.
Förekommer bl. a. vid Ytterby.
Xerez [chere’th], äldre form
för Jerez.
Xerofi’1, se X e r o f y t.
Xerofo’rm, vismutförening av
tribromfenol, blekgult, luktlöst
pulver med desinfekterande
verkan. Användes som ströpulver i
sår (jfr J o d o f o r m).
Xeroftalmi’ (av grek. xero’s,
torr, och oftalmo’s, öga), symtom
av avitaminos, visande sig i
kronisk inflammation med atrofi och
skrumpning av ögats bindhinna
och degeneration av hornhinnan,
ofta följd av förstöring av ögat.
Jfr Vitaminer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
