Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ymer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Y mer—Y mpning
1322
Åsaka och Kälvene pastorat i
Skara stift. 680 inv.
Y’mer (fisl. Ymir, eg.
larma-ren), i fnord. myt. namn på en
urjätte, fader till rimtursarna och
det första av alla väsen (se Eli
vågor). Av Y:s kropp danade
de första gudarna världen.
Ymer, tidskrift (se Svenska
sällskapet för
antropologi och geografi).
Ymnighetshorn, ett horn fyllt
av allehanda frukter, brukar
användas i allegoriska
framställningar som attribut bl. a. för
For-tuna, Rikedomen, Moder Jorden.
Ympbastard, eg. bastard
mellan ympkvist och grundstam,
uppkommen därigenom, att celler av
bägge sammansmält vid
ympstället. Om dylika Y. existera, är
obevisat. Ss. Y. kunna emellertid
även c h i m ä’ r e r betraktas, ett
slags dubbelorganismer, som
uppkomma därigenom, att skott, vilka
växa ut efter ympning, få några
cellager från grundstammen,
andra från ympkvisten (t. ex.
överhuden från den förra,
”innan-mätet” från den senare).
Chimärer kunna framställas vid
ympning t. ex. av nattskatta på tomat.
Ympjord, se J o r d y m p
-ning.
Ympning. Med. Detsamma som
vaccination. — Trädg.
Införlivande av en ympkvist av en
växtart 1. -sort på en stam,
g r u n d s t a m, av en annan art
1. sort. Y. användes huvudsaki.
för förädling (jfr d. o. 2) av
fruktträd, å unga telningar mest
i de fall, då okulering (jfr d. o.)
misslyckats, å äldre träd för
omförädling. På kalljord sker Y.
bäst, då grundstammarnas
knoppar börjat öppna sig, och utföres
med ympkvist ar, som avskurits
på förvintern samt sedan
förvarats svalt och fuktigt (t. ex. i
Ympning. T. v. Klyvympning. — T. h.
Kopulering.
snö). — Då ympkvist och
grundstam äro ung. lika grova,
användes mest hakympning:
ympkvisten med 3 knoppar avskäres
med ett långt snedsnitt, ett lika
stort insnitt göres i
grundstam-men, varpå i vardera snittytan
göres ett nytt snitt, så att ett
hak och en tunga uppstå; tungan
i kvisten inpassas därpå i det
nya snittet å grundstammen och
vice versa. Vid s k ar vy mp
-ning 1. kopule’ring
(ko-pulatio’n) avskäres både
skarvympen och
grundstam-men helt med ett snedsnitt, och
inga hak skäras. Då
grundstammen är betydligt grövre än
ympkvisten, användas bark- och
klyvympning. Vid
barkymp-ning inskjutes kvistens åt ena
sidan långt avspetsade ände under
barken genom en skåra, som utgår
från snittytan på den tvärt
avskurna grundstammen. Vid
klyvympning inskjutes den från båda
sidor tillspetsade ympkvisten i en
skåra, som klyver den tvärt
av
Ord, som ej återfinnas under Y, torde sökas under J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
