Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkespedagogiska centralanstalten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1339
Yrsa—Ystad
1340
ser. 3) Yrkesskolor bygga
på lärlingsskolan och ha till
ändamål att bereda inom industri,
hantverk, handel 1. husligt arbete
sysselsatta personer tillfälle att
vidga och fördjupa den där
grundlagda utbildningen. De kunna
omfatta yrkeskurser, ämneskurser
och mästarkurser. Yrkesskolor
funnos 1927 på 30 olika platser.
—-4)Ettårig handelsskola
har till ändamål att meddela
personer med praktisk erfarenhet i
handelsyrket en på
fortsättnings-skolans kunskapsmått byggd
teoretisk utbildning för mindre
krävande arbetsuppgifter inom
affärslivet. 5) Ettårig
hushållsskola har i fråga om
husmodersutbildningen samma
uppgift som ettårig handelsskola
betr, handelsutbildningen. — I
riksstaten är för budgetåret 1927
—28 upptaget ett ordinarie
förslagsanslag å 925,000 kr. till
understöd åt kommunala anstalter
för Y. För nämnda budgetår
utgår till understöd åt enskilda
anstalter för Y. ett
reservationsanslag å 675,000 kr. 1927 åtnjöto
54 dylika anstalter
statsunderstöd. Dessa ha mycket växlande
organisation, i 9 av dem ingå
verkstadsskolor. — Ang. den
högre Y. se Teknisk
undervisning.
Yrsa, fornnordisk
sagodrott-ning, möjl. ej helt ohistorisk. Hon
var dotter till en dansk konung
Helge och en drottning i Saxland,
blev gift med sin för henne okände
fader samt med denne moder till
Rolf Krake. Senare (enl. Snorre
även tidigare) maka till
Uppsalakonungen Adils, räddade hon
sonen undan dennes förföljelse.
Yrsel, omtöckning av
medvetandet, ofta med sinnesvillor,
symtom vid infektionssjukdomar
och andra förgiftningar (ss.
alko
holrus). — Y. användes även i
bet. svindel (se d. o.).
Yrsjuka, se K r i n g s j u k a.
Y’sane, socken i Blek. 1., jämte
Gammalstorp pastorat i Lunds
stift. 1,200 inv.
Ysaye [isai’], Eugène, f.
1858, belgisk violinist och
tonsättare, har vunnit stort rykte som
violinist och har i Amerika även
verkat som dirigent.
Ysby, socken i Hall. L, jämte
Ränneslöv pastorat i Göteborgs
stift. 940 inv. — Romansk kyrka
med senmedeltida valvmålningar.
Yser [fr. uttal isä’r; flaml.
uttal ä’jser], flod i Frankrike och
Belgien (Väst-Flandern), utfaller
i Nordsjön. Kanaliserad. 86 km.
— Slaget vid Y., okt.—nov.
1914, brukar man benämna de
tyska offensiverna mot den
franskbelgiska fronten n. om Ypern
under Kapplöpningen till havet (se
d. o.), varunder tyskarna
förgäves sökte överskrida Yserlinjen
(jfr Dixmuiden).
Yskyb, turk., serb. Skoplje,
forntidens Scu’pi, stad i
Syd-Ser-bien, Jugoslavien, vid Vardar.
Viktig trafikknut och
handelsstad. Ortodox metropolit.
Humanistisk högskola. 41,000 inv.
Yssel [ä’j-], annan form för
Ijssel.
Ystad, stad i Malmöh. L, med
flackt läge på Skånes sydkust.
11,335 inv. — Y. är en av Sveriges
ålderdomligaste och
stämningsfullaste städer. Stora, enhetliga
partier av den gamla bebyggelsen äro
bibehållna liksom det medeltida
gatunätet, vars centrum är Stora
torget, smyckat av Oscar
Antons-sons 1928 avtäckta fontän
Bäckahästen. Mariakyrkans äldsta
delar stamma från 1200-t.,
korpartiet från 1400-t., tornet och
väst-partiet från 1600-t. S:t Petri
kyrka uppfördes som kyrka till
Ord, som ej återfinnas under Y, torde sökas under J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
