Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zantedeschia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363 Zarathustra—Zarncke 1364
tet. 150,000 inv. — Gamla staden
utmed floden, som här korsas av
bron Puente de Piedra från
1400-t., har en ålderdomlig prägel
och är rik på gamla adelspalats. Z.
har två katedraler: la Seo,
uppförd 1119—1520, och den berömda
pilgrimskyrkan Nuestra Senora
del Pilar, en väldig, huvudsaki. på
1600-t. av Francisco Herrera d. y.
uppförd byggnad, vars pittoreska
kupolgrupp dominerar staden. La
Lon ja (börsen), fullbordad 1551,
är ett glänsande prov på
plate-reskstilen. Strax v. om staden
ligger Castillo de la Aljaferia, ett
trol. på 1000-t. uppfört, senare
förändrat moriskt slott. — Z. blev
romersk koloni 27 f. Kr. under
namnet Caesaraugu^sta. Det var
från 1100- till 1400-t. Aragoniens
huvudstad. Vid två belägringar
1808—09 försvarade sig Z.
hjältemodigt mot fransmännen men
måste slutligen kapitulera.
Zarathu’stra (grek.
Zoroa’st-res, lat. Zoroa/ster), mazdaismens
(se d. o.) stiftare och profet, skall
enl. yngre persiska traditioner ha
levat på 600-t. f. Kr., trol. dock
betydligt tidigare, omkr. 1000
f. Kr. Z. var persisk präst, sannol.
från v. Iran, men synes ha
uppträtt i landets ö. delar. Hans
förkunnelse är bevarad framför allt i
de s. k. gatåa-sångerna (se
Avesta). Z. är både social och
religiös reformator. Han kämpade
mot det råa och oordnade
nomadlivet för ett ordnat samhällsliv,
men hela hans verksamhet har en
djup religiös bakgrund. Han
framträder ss. profet för en högsta
gudom (benämnd omväxlande
Ma’zda, den allvise, och A’hura,
Herren, 1. Mazda Ahura, i senare
skrifter Ahurama’zda 1. O’rmazd).
I dennes tjänst och med bistånd av
hans hjälpare, främst
”Sanningen” 1. ”Rätten”, ”det Goda sinnet”
och ”den Helige anden”, kämpar
Z. mot ”Lögnen” 1. ”Bedrägeriet”
och dess tjänare bland gudar och
människor (i yngre skrifter
uppträder ss. huvudmotståndare
den även av Z. nämnde ”Onde
anden”, pers. AngramaOnju 1.
A’hr iman). Hela tillvaron
uppfattas som en strid mellan dessa
makter, i vilken människorna ha
att träffa det rätta valet och
genom goda tankar, ord och
gärningar främja Mazdas välde.
Alltefter människans förhållande
härutinnan gestaltar sig hennes
öde olika efter döden. Men
striden mellan de båda makterna
skall också avgöras genom en
snart förestående slutdrabbning,
då det stora eldprovet skall
anställas, lögnen besegras och
straffas samt Mazdas eviga rike
uppenbaras. Vid detta ”slutverk”
skall Z. vara på en gång vittne och
domare. — De grundläggande
idéerna i Z: s förkunnelse ha ej blott
konstituerat mazdaismen utan
även i ej ringa grad inverkat på
judendomen och kristendomen. Se
även Uppståndelse. — Jfr
Nietzsche.
Zarli’no [tsar-], Gioseffo,
f. 1517, d. 1590, italiensk
tonsättare och musikteoretiker, för
eftervärlden i främsta rummet
känd genom sitt för den moderna
harmoniläran grundläggande verk
Istituzioni harmoniche (1558).
Zarncke [tsa’rrnke],
Friedrich, f. 1825, d. 1891, tysk
språkforskare och litteraturhistoriker,
prof, i tyska språket och
litteraturen i Leipzig 1854. Z:s
betydelsefulla forskningar beröra
främst medelhögtyskan och den
tyska medeltidslitteraturen,
varvid han framträtt som
motståndare till Lachmanns (se d. o.)
Liederteori (Zur
Nibelungen-frage, 1854, m. fl.). Han uppsatte
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
