Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zinkpreparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1383 Zirkel—Zodiakalijuset 1384
för att helt kunna ägna sig åt den
i Herrnhut grundade religiösa
kolonin (se vid. Her r nhut a
-re). Anklagad för separatism och
bristande luthersk renlärighet,
måste Z. 1736 lämna Sachsen och
gjorde vidsträckta resor (till v.
Tyskland, östersjöprovinserna och
Amerika), under vilka han
överallt organiserade nya
brödra-kretsar. 1747 fick han
återvända till Sachsen. 1749—55
vistades han i England. Z: s
kristna ideal var en interkonfessionell
gemenskap utan uppgivande av
resp, samfunds åskådning. Själv
var han rikt begåvad men med
en viss oro i lynnet och en böjelse
för känslosam ytterlighet. Ss.
religiös skald var han mycket
produktiv (över 2,009 sånger).
Zirkel [tsi’r-], Ferdinand,
f. 1838, d. 1912, tysk geolog och
petrograf, prof, senast i Leipzig
1872. Z. är grundläggare av den
mikroskopiska petrografin.
Zirko’n, tetragonalt mineral av
sammansättningen ZrSiO4, ofta
med vackert utbildade kristaller
av växlande färg: brun, röd,
stundom gul, grön, grå, sällan färglös.
Hårdhet 7,5. Förekommer som
accessorisk 1. tillfällig
beståndsdel i silikatbergarter bl. a. i
Norge, sekundärt i sand tills, med
spinell och korund på Ceylon. En
orangegul 1. röd varietet kallas
h y a c i’ n t, som i likhet med
vackert färgad vanlig Z. begagnas
som ädelsten.
Zirko’nium, metalliskt
grundämne, som förekommer i en del
sällsynta mineral, ss. z i r k o’ n,
ZrSiO4, och zirkonjord, ZrO2,
den senare funnen i Brasilien.
Atomtecken Zr, atomvikt 90,6
smältpunkt 1,530°, spec. v. 6,4. Z.
är silvervit och angripes endast
obetydligt av syror. Oxiden
användes på grund av sin höga
smältpunkt till smältdeglar och
ss. skyddsmedel mot eld. Vid
upphettning till hög temperatur
utstrålar den ett bländande sken.
Zita [tsi’-], se Karl sp. 603.
Zittau [tsi’ttao], stad i ö.
Sachsen. Betydande damast- och
jute-industri. 38,000 inv.
Zittra, annan form för cittra.
Zizka [jFjka], Jan, d. 1424,
tjeckisk krigare. Z. trädde 1419 i
spetsen för den husitiska
upprors-rörelsen och ledde med stor
skicklighet de följande årens fälttåg
mot de kejserliga, som han
besegrade i en rad drabbningar. Han
erövrade 1424 Prag men
bortrycktes s. å. av pesten.
Zi’zyphus, växtsläkte (fam.
Rhamna’ceae, ordn. Rhamna’les),
buskar 1. träd. Z. vulga’ris,
jude-tö r n e, i Medelhavsländerna och
Asien, och Z. juju’ba, j u j u b
-t ö r n e, i s. Asien, Australien och
Afrika, lämna stenfrukter,
bröst-b ä r, j u j u b e r, som äro ätliga
och även ha medicinsk
användning. Z. lo’tus, lotusträd,
växer i Nord-Afrika.
Zfota Lipa [soå’-],
vänsterbiflod till Dnjestr i ö. Galizien,
Polen, bekant genom strider
under världskriget (se Brzezany).
Zloty [soå’-], polskt mynt, se
Polen sp. 384.
Zn, kemiskt tecken för en atom
zink.
Zoanthactinia’ria, en ordn.
solitära 1. kolonibildande
Korall-d j u r med septa i bilateral- 1.
bisymmetriskt ordnade par. Till
Z. höra bl. a. sjöanemoner och
Madrepora’ria (se dessa ord).
Zodiakalijuset (av Zodiaken,
se Djurkretsen), ljusskimmer,
som på våra breddgrader kan
iakttas i väster efter skymningen
under klara vinter- och vårkvällar, i
öster före dagbräckningen under
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
