Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
Zoug—Zuluer
1396
undervattensängar (jfr E n a 1 i
-der). Torkad kan den användas
till packning och stoppning.
Zoug [§og], se Zug.
Zr, kemiskt tecken för en atom
zirkonium.
Zsigmondy [sji’g-], Richard,
f. 1865, österrikisk kemist, prof, i
Göttingen 1908, har undersökt
glasfärger m. m. samt utfört
grundläggande arbeten om
kolloi-der, till stor del med det av honom
och Siedentopf konstruerade
ultra-mikroskopet (se Mikroskop
sp. 47). Z. erhöll 1926 Nobelpriset
i kemi för 1925.
Zua’ver, fr. zouaves, urspr. en
kabylstam i Algeriet. Namnet
jämte stammens dräkt antogs av
vissa 1830 bland de infödda
värvade truppförband under franskt
befäl, vilka snart omorganiserades
till rent franska. Z. omfattade vid
världskrigets utbrott omkr. 20
infanteribataljoner.
Zug [tsoch], fr. Zoug. 1.
Kanton i mell. Schweiz, n. om
Vier-waldstättersjön, till större delen
omslutande Z u g s j ö n (38
kvkm.). Boskapsskötsel,
sidenindustri. 240 kvkm. 33,000 inv.
(tysktalande katoliker). — 2.
Huvudstad i Z. 1. 10,000 inv.
Zugspitze [tso’ch-], se
Tyskland sp. 1595.
Zuiderzee [sö’jderse], havsvik
1. wattenmeer (jfr d. o.) på
Nederländernas (se vid. d. o. sp. 688)
kust, genom västfrisiska öarna
avgränsad från Nordsjön. C:a
5,000 kvkm. Z. består av två
huvuddelar, en n. med ön
Wiering-en och en s. (2,600 kvkm.) med
öarna Urk, Schokland och
Marken, i vilken floderna Ijssel och
Vecht mynna och vars vik Ij
genom Nordsjökanalen förbindes
med Nordsjön. I Z. bedrives
givande sillfiske. — 1849 framlades
ett projekt att genom torrläggning
av Z. och wattenmeer n. om
Fries-land vinna 5,500 kvkm. land.
Projektet visade sig ekonomiskt
oan-tagbart, likaså en 1870 tillsatt
statskommissions förslag, enl.
vilket endast 1,570 kvkm. skulle
vinnas. En 1886 bildad
Zuiderzeeför-ening gav frågan karaktär av en
nationell angelägenhet av största
vikt, men först 1918 lyckades
”waterstaatsministern” C. Lely
genomdriva beslutet om
torrläggningen. I huvudsak följes Belys
1891 framlagda plan. Den
beräknade landvinningen utgör 2,240
kvkm., d. v. s. 7 % av
Nederländernas totalareal (se vid. N e
-derländerna sp. 689 och
karta till d. o. sp. 689—690);
området skall bilda en ny provins,
Flevoland. Torrläggningen väntas
vara slutförd 1952, och 1959 skall
det sista polderdistriktet kunna
tagas i bruk för odling.
Bruttokostnaden beräknas till 548 mill.
kr. Hittills har den 2,500 m. långa
spärrdammen
Wieringen—Nord-Holland fullbordats, varjämte
man bl. a. påbörjat dammen
Wieringen—Friesland och ringvallen
kring Wieringenpoldern.
Zuloaga [tholåa’-], I g n a c i o,
f. 1870, spansk målare. Z. har
vunnit europeiskt rykte genom
sina dekorativa kompositioner
med spanska folktyper, ofta
framställda i kroppsstorlek mot
miniatyrmässiga landskapsbakgrunder.
Zuluer, s u 1 u e r, ett med
kaff-rerna nära besläktat krigiskt
bantufolk, bosatt i Zululand och
övriga delar av Natal. Kulturellt
visa Z. vissa överensstämmelser
med niloterna, varför de trol. haft
sitt urhem långt norrut i ö.
Afrika. Till Natal torde de ha kommit
ej mycket tidigare än den
holländska kolonisationen vid
1600-t:s mitt. Z. voro urspr.
nomadiserande boskapsskötare men idka
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
