Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerklätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Äkerklätt—Äkerman
1422
politik, som han kraftigt motsatte
sig. Efter hattpolitikens nederlag
1742 blev Å. ledaren inom rådet
för en ny fredspolitik i anslutning
till Ryssland. Å., som övergått till
mössorna och blivit deras främste
man, misstänktes av hattarna
för att vara själen i vissa
mösspartigängares
landsförrädis-ka ryska förbindelser vid
riksdagen 1746—47. Han ställdes
inför en ständerkommission, och i
brist på bevis för hans föregivna
stämplingar fälldes han bl. a. för
sin anslutning till
principalats-läran och tvangs att avgå 1747.
Sedan mössorna åter kommit till
makten 1765, rehabiliterades Å.
Trots sin skiftande partiställning
utmärkt av fasthet och hänsynslös
kraft, har Å. kallats ”den svenske
Cato”. — 3. Gustav
Fredrik Ä., f. 1776, d. 1853, den
föreg:s sonsons son, frih.,
ämbetsman, politiker. Efter att ha
lämnat militärtjänsten med överstes
avsked 1811 var Ä. 1818—23
direktör för de kungliga teatrarna.
Som chef för fångvården 1826—35
genomförde han betydande
reformer. Å., som politiskt intog en
förmedlande konservativ hållning,
var 1831—40 statsråd. — 4. G u s
-t av Å., f. 1833, d. 1900, den
föreg:s son, frih., politiker. Efter
diplomatisk karriär var Å. led. av
A. K. 1870—75 och av F. K. 1876
—99. Han var 1874—75
finansminister, blev 1889 utrikesminister
och s. å. efter Bildt statsminister.
Hans ministär var
protektionistisk samt hade till främsta
uppgift att fullfölja försvars- och
grundskattefrågornas ordnande på
”kompromissens” grund, men
re-geringsförslag därom fälldes av
A. K. 1891, varefter Ä. avgick. —
5. Lars Å., f. 1846, d. 1920,
frih. Å. (av den från en yngre
son till Ä. 1 härstammande
ät
ten Å. af Blombacka),
ämbetsman, politiker. Konsultativt
statsråd 1888—99, var han sedan till
1911 president i kammarrätten.
Led. av F. K. 1891—1913. — 6.
A n n i e Ä., f. 1869, författarinna,
dotter till Nils Quiding, gift 1906
med redaktören frih. Dan Ä. (af
Margrethelund), f. 1863. Å. har
utgivit en lång rad romaner och
berättelsesamlingar med
konservativ tendens (bl. a. Hvidehus,
1899, Riktiga människor, 1909,
Den sovande staden, 1913,
Flickorna Suell, 1920).
Äkerklätt, se Agros te mm a.
Åkerkulla, se A n t h e m i s.
Åkerkål, se B r a s s i c a.
Åkerlosta, se L o s t a.
Åkerlunds bomullsspinneri
a. b., se Borås.
Åkerman. 1. Joakim Ä., f.
1798, d. 1876, ämbetsman, 1827
prof, vid Teknologiska institutet,
1838 föreståndare för Falu
bergsskola, 1845—48 för Teknologiska
institutet, vars omorganisation
han genomförde, 1853
överdirektör för Myntverket och
Kontroll-verket. — 2. Richard Ä., f.
1837, d. 1922, den föreg:s son.
ämbetsman, prof, i metallurgi vid
Tekniska högskolan 1883,
generaldirektör och chef för
Kommerskollegium 1891—1905. Å. var led.
av F. K. 1892—1910. Han inlade
stora förtjänster om metallurgins
vetenskapliga utveckling. — 3.
Assar Å., f. 1860, jurist,
häradshövding i Hall. l:s södra
domsaga 1912, justitieminister i
Brantings första ministär 1920
och andra 1921—23. Ä. var
partilös led. av A. K. 1909—14, är
sedan 1919 socialdemokratisk led.
av F. K. och sedan 1923
fångvårds-fullmäktig. — 4. Joachim Å.,
f. 1868, son till Ä. 2, officer,
kommunalman, överste vid
Västmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
