Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålharka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1433
Ålharka—Åländska kongressen
1434
skopiskt små fjäll, inbäddade i
den slemmiga huden. Rygg- och
analfena mötas runt
stjärtspetsen. Rygg hos yngre grågrön, hos
äldre svart, buk gulvit, resp,
vit-aktig. N.ö. Atlanten, Medelhavet
samt därmed förbundna
sötvat-tenssystem, där ynglets
framträngande ej hindras av
oöverkomliga vattenfall. Ålen leker i
Atlanten mellan Azorerna och
Bermuda-öarna på stort djup (jfr Schmidt
12). De glasklara, bandformiga
larverna beskrevos förr ss. en
särskild art, Leptoce’plialus
bre-viro’stris. Under tillväxten anta
ållarverna småningom de vuxnas
utseende. De unga honorna söka
sig upp i sötvatten men bege sig
efter några år som fullvuxna åter
till havet och återvända icke
vidare; de ha då mörkare
rygg-och vitare buksida, b 1 a n k å 1.
Hanarna stanna i havet 1. i bräckt
vatten. Ålen lever av fisk,
kräftdjur, rom m. m. Ålfiske bedrives
med långrev, ryssjor och under
vandringstiden (höst och vår)
med ålkistor m. m. Jfr Fiske,
Fiskredskap och
Fisk-väg. — Havsålen, Co’nger
conger, saknar fjäll. Rygg
gråbrun, buk gulvit, opariga fenor
svartkantade. Längd vanl. 1,5—2
m. Alla hav; sällsynt vid Sveriges
västkust. — M u r e’ n a n,
Mu-rae’na hFlena, har relativt bred,
brunaktig, gulfläckig kropp.
Bröstfenor saknas. Längd c:a 1,5
m. Alla världshav. Välsmakande.
Odlades i dammar av romarna.
Ålharka, Ålkista, se
Fisk-redskap sp. 65, resp. 71.
Ålkistan, kanal mellan
Brunnsviken och Lilla Värtan, vid Sthlm.
Ålkråka, se Skarvar.
Ålleberg, platåberg i
Västergötland (se d. o. sp. 1221), s.ö. om
Falköping, med branta sidor.
Högsta punkt 334 m. ö. h.
Vanlig ål (nedtill yngel). Hanens längd
intill 51 cm., honans vanl. under 1 m.,
stundom intill 120 cm.
Ållonö, O 11 o n ö, gods i ö.
Stenby skn, östergötl. L, vid
Brå-viken. Slottet, uppfört på 1660-t.,
är ett utsökt exempel på den
karolinska barockstilen. Nedbränt av
ryssarna 1719, restaurerades det
vid 1900-t:s början i enlighet med
avbildningarna i Sueciaverket. Å.
har ägts av Bo Jonsson Grip,
inom vilkens ätt det kvarblev till
1600-t :s början. Numera äges det
inom ätten Flach.
Ålnate, se Potamogeton.
Åloppe, by i Nysätra skn,
Uppsala 1., med ett flertal
stenålders-boplatser från gånggriftstiden,
vilka undersöktes vid 1900-t:s
början och lämnade rika, för den
östsvenska boplatskulturen
typiska fynd (se Stenåldern
sp. 1543).
Ålsten, trädgårdsstad i
Bromma förs., Sthlm, huvudsaki. utlagd
på den av Stockholms stad 1905
inköpta egendomen Å. 2,870 inv.
Ålstäket, se V ä r m d ö.
Åländska kongressen,
benämning på de underhandlingar om
separatfred, vilka under Stora
nordiska kriget fördes 1718
mellan ombud för Sverige (Görtz och
K. Gyllenborg) och Ryssland
(Österman) i Lövö by i åländska
skärgården. Görtz lyckades då
avpressa ryssarna ett fördelaktigt
anbud: Sverige skulle avträda
delar av östersjöprovinserna och
ö. Finland, varefter Ryssland
skulle hjälpa Sverige att erövra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
