Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åmålskomplexet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1439
Ängackumulator—Ångcentral
1440
kan lösta ämnen nedsätta
mätt-ningstrycket och höja därigenom
kokpunkten (se d. o.).
Mättnings-trycket beror i någon mån på
ytans form (jfr Ytspänning),
vilket medför, att i ett moln med
olika stora vätskedroppar de
större växa på de mindres
bekostnad. — Av alla Å. har
vattenångan största praktiska
betydelsem Om dess tekniska
användningar se bl. a.
Kokapparater, Uppvärmning, Ångmaskin och
Ång-turbin. Den har även den
största betydelse inom
meteorologin genom sitt höga
ångbild-ningsvärme (vid 0° 606 kal/gr.,
vid 100° 536 kal/gr.) och genom
sin absorptionsförmåga för
ultra-röda strålar. Vattenångan är som
de flesta andra gaser och ångor
färglös och genomskinlig; vad
man populärt kallar vattenånga,
är delvis kondenserad sådan,
uppfylld av fina vattendroppar.
Ängackumulator, anordning
för magasinering av ånga. I
R a t e a u s Å. magasineras
ångan på samma sätt som gasen
i en gasklocka. Större
ackumule-ringsförmåga erhålles, om ångan
inledes i ett slutet, med vatten
till största delen fyllt kärl, i
vilket ångan kondenseras för att
åter avges vid trycksänkning.
Dylika Å. användas t. ex. vid
s. k. eldlösa lokomotiv. Genom
inkoppling av en Å. mellan den
ångproducerande och den
ångför-brukande avdelningen i ett verk
kan överskott av producerad ånga
magasineras för att användas för
täckning av stora men kortvariga
belastningsspetsar, varvid trycket
i Å. tillätes variera inom vida
gränser (Ruths’ Å., förr
benämnd va’porackumulator). Härigenom är det möjligt
att driva ångpannorna med
rela
tivt konstant belastning och hög
verkningsgrad. Å. gör det även
möjligt att magasinera
över-skottsenergi, t. ex. elektrisk
energi, som i elektriska
ångpannor omvandlas i ånga, och
överskottsvärme, t. ex. från
metallurgiska ugnar. Å. användas även
som momentanreserv vid
ångkraftverk (se Ångcentral).
Ängarp, äldre namn på
Agne-torps skn, Skarab. 1.
Ångbildningsvärme, se
Värme sp. 1186.
Ängbläster, anordning för
åstadkommande av artificiellt
drag i eldstäder; kan vara ö
verbläster, vid vilken ånga
ut-släppes i skorstenen genom ett
mindre rör, sötare, 1. ock u n
-derbläster, bestående av ett
1. flera ångrör med små hål,
genom vilka ångan blåser in mellan
rosterna, medsugande luften.
Un-derbläster med ånga användes
med fördel, då bakande och
sintrande kol användas.
Ångcentral, anläggning för
alstring av ånga 1. ångenergi
(ångkraftverk). Å. består
dels av ångpannehuset med
ångpannor, anordningar för
tillförande av bränsle och matarvatten
samt för bortförande av aska och
rökgaser, dels av den egentliga
kraftcentralen (maskinhuset).
Vid koleldade Å. föres kolet från
kolgården till kolkrossar och
därefter till över ångpannorna
anordnade kolfickor, från vilka det
i rännor nedrasar å rosterna.
Vid kolpulvereldade Å. torkas och
pulveriseras kolet i kolkvarnar,
från vilka det vanl. inblåses i
eldstaden med tryckluft. Askan
bort-föres å vagnar 1. genom
spolan-ordningar. Som matarvatten
användes huvudsaki. kondensat;
ev. behövligt tillskottsvatten
(spädvatten) renas vanl. (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
