Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskin - Ångpanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1459
Ångpanna
1460
Watts lågtrycksångmaskin med
konden-sor (t. h.).
användes vid pump- och.
far-tygsmaskiner ända till slutet
av 1800-t. Reglering av Ä.
med slid och excenter infördes
1799 av Murdock. Den ännu
vanliga musselsliden uppfanns 1802
av engelsmannen Mattew Murray.
Expansionssliden uppfanns på
1840-t. av schweizaren J. G.
Bod-mer och tysken J. J. Meyer. Sedan
Watts patent utgått 1800,
fortgick Å:s utveckling livligt, delvis
efter helt nya linjer. Trevithick
uppfann 1800 den första
hög-trycksmaskinen, engelsmannen
Arthur Woolf 1804 den första
compoundmaskinen. Å. hade
tidigare utförts stående; från 1820-t.
blevo liggande konstruktioner
alltmera vanliga (en mycket
använd typ var
Cornwallångmaski-nen, en kondenseringsmaskin med
2,5—5 kg:s tryck). Betydande
insatser i fartygsångmaskinernas
utveckling gjordes av R. Fulton,
O. E. Carlsund och John Ericsson,
i lokomotivångmaskinernas av G.
Stephenson. Av epokgörande
betydelse var uppfinningen av
vridsli-derna (1850) av amerikanske
ingenjören Henry Corliss (f. 1817,
d. 1888) och schweizarna Charles
Browns och Heinrich Sulzers
ven-tilstyrda Å. (1865).
Grundläggan
de undersökningar av
överhettningens betydelse gjordes av
fransmannen G. A. Hirn (se d. o.).
Med likströmsmaskinen har
tysken Johannes Stumpf (f. 1863)
lancerat en helt ny princip för Ä.
—■ Ä:s betydelse för den
materiella kulturens utveckling under
1800-t., ”ångans århundrade”, kan
knappast överskattas. Sin
dominerande ställning har Ä. dock under
1900-t. måst lämna i
konkurrensen med elektriciteten,
ångturbi-nen och förbränningsmotorerna.
Längst har Å. bibehållit sin
ställning som fartygsmotor, främst för
medelstora fartyg, samt ss.
mot-trycksmaskin för smärre
effektbelopp och höga mottryck, under
vilka förhållanden ångturbinen
ännu så länge uppvisar sämre
ång-ekonomi. Av samma skäl har man
på sista tiden föreslagit att vid
kondenseringsmaskiner låta den
första delen av expansionen
försiggå i en Ä., den senare delen i
en ångturbin.
Ångpanna, cylinder- 1.
tubformat kärl, vari ånga med
övertryck framställes för värme- 1.
kraftändamål genom avkokning
av vatten. Ångtrycket varierar vid
olika slags Å. från några tiondels
kg. per kvcm. till över 100. — För
eldning av Å. ifrågakonuna såväl
fasta, flytande som gasformiga
bränslen. Viktigast är stenkol,
vanl. långflammiga ångkol. Inom
träindustrin är träbränsle, ss.
ribb, flis, sågspån etc., vanligt.
Mindre använd är kokseldning på
grund av koksens
svårförbränn-lighet. Flytande bränslen i form
av bränn olja användas numera
ofta på större fartyg, spec. inom
marinen. Jfr
Eldningsan-ordningar. Avdunstningen per
kg. bränsle varierar med bränslets
värmevärde,
eldstadskonstruktio-nen samt Å;s verkningsgrad, d. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
