Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åskådning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1491 Ås, Vedens och Bollebygds tingslag—Återfallsfeber 1492
starkt oregelbunden form, består
av en långsmal n. del och en
större, örik s. del. 54 kvkm.
Ås, Vedens och Bollebygds
tingslag i Borås domsaga, Älvsb.
1., omfattar Äs, Vedens och
Bollebygds härader.
Åsy’njor, annan form för
asyn-jor.
Åsö sjukhus, se Sjukvård
tab. II.
Åtal, yrkande inför domstol på
utkrävande av ansvar för brott.
Brotten indelas ur åtalssynpunkt
i brott under allmänt åtal,
angivelsebrott och målsägandebrott
(se vid. Åtalsrätt).
Åtalsrätt, rätten att väcka åtal
(se d. o.). Man skiljer mellan
brott under allmänt
åtal 1. s. k. o f f i c i a’ 1 b r o 11,
vid vilka dock även den enskilde
målsäganden får anställa åtal (se
vid. Åklagare),
angivelsebrott, som endast efter
angivelse av målsäganden få åtalas av
allmän åklagare, samt
målsägandebrott, som endast få
åtalas av målsäganden själv.
Åtbördsspråk,
tecken-s p r å k, ett av åtbörder och
mimik bestående uttrycks- och
med-delelsemedel. I en viss
utsträckning användes Å. av alla
människor för att beledsaga nch
förtydliga det talade språket (jfr d.
o. sp. 1353) ; spec. inom
skådespelarkonsten har det stor
betydelse. Viktigast är emellertid det
Å., som användes av dövstumma.
Med naturliga åtbörder (minspel,
pekningar, efterhärmningar och
plastisk framställning) tecknas
härvid konkreta föremål och
händelseförlopp. Ofta låter man i Å.
delen 1. yttre, oväsentliga
kännetecken beteckna det hela; så
tecknas t. ex. personer vanl. efter
något särdrag i utseende 1.
klädedräkt. Grenom avkortningar,
ge
nom bruk och vana 1. rena
överenskommelser uppstå
konventionella, konstlade åtbörder, som
jämte åskådliga bilder symboliskt
kunna bli tecken även för
abstrakta och andliga ting. —
Åtbörderna äro till sin natur mycket olika
orden i tal- och skriftspråket. I
regel beteckna de (individual-)
åskådningar, medan orden oftast
beteckna allmänna schemata och
abstrakta begrepp. De sakna
formella element, ändelser o. d., och
försök att i formellt avseende
utbilda Å. ha misslyckats. — Med
Å. förväxlas ofta handalfabetets
teckem Dessa äro blott symboler 1.
efterbildningar av bokstäverna,
d. v. s. vanlig skrift (jfr
Dövstum undervisning). Ss.
meddelelsemedel för blinda
döv-stumma användas dylika tecken,
vilka ”skrivas” i handen.
Åtel (etym. besläktat med äta),
ålderdomligt ord för as, djur- 1.
människokropp i
förruttningstill-stånd. Jfr Jakt sp. 27.
Återbrytande av dom, ett
extraordinärt rättsmedel (se d.
o.), som innebär, att ett redan
avdömt mål återupptages, sedan
domen däri vunnit laga kraft, enär
part ”funnit nya skäl”, som anses
ådagalägga, att den fällda domen
icke varit rättvis. Endast K. M:t
kan bevilja ansökning om Å.,
varvid målet återförvisas till samma
rätt, som förut avdömt det.
Återfall i brott, se
Iteration och
Återfallsför-b r y t a r e.
Återfallsfeber, akut
infektionssjukdom, orsakad av en
europeisk och en afrikansk art
spirochaeter. Stora epidemier ha
förekommit bl. a. i Newcastle
1775, på Irland 1847—48 och i
Ryssland på 1860-t. men ej i
Skandinavien. Smittan överföres med
löss (i Afrika med en fästing). In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
