Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ädelsalter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1501
Ädelsalter—Äganderätt
1502
polyper. Medelhavet. Av Ä:s
skelett förfärdigas prydnadsföremål.
Ädelsalter, benämning på de
kalisalter (se d. o.), som åtfölja
vissa bergsaltlager.
Ädelstenar, ädla stenar,
mineral, som på grund av
hårdhet, glans, färg, ljusbrytning etc.
användas som prydnadsstenar.
Ä. värderas högst olika efter
utseende, hårdhet och sällsynthet.
Värdefullast äro d i a m a’ n t,
r u b i’ n och safi’r, s p i n e’ 11
och krysobery’ 11, med
hårdhetsgrader från 8 till 10.
Därnäst komma Ä. av hårdheten 7 till
8 : s m a r a’ g d och b e r y’ 11,
topa’s, hyaci’nt (zirkon),
gr an a’ t, t u r m a 1 i’ n,
ädel-o p a’ 1. I tredje klassen komma
mineral som krysol i’ t, v e s u
-v i a’ n, c y a n i’ t, andalus i’ t
m. fl. Till Ä. räknas även
halv-ädelstenar, som delvis
äro ganska mjuka, sällan
genomskinliga men ofta ha livlig färg
och glans. Hit höra kristalliserad
kvarts (bergkristall, a m e
-ti’st, röktopa’ s, citri’ n),
kristallinisk och tät
(”krypto-kristallin”) kvarts
(rosen-kvarts, kattöga,
tiger ö g a, h e 1 i o t r o’ p,
aventuri’n, k a 1 c e d o’ n,
k a r n e o’ 1, k r y s o p r a’ s, j a’ s
-pis, a g a’t, o’nyx etc.), vid.
fält-spatmineral (a d u 1 a’ r 1. m å n
-sten, a m a s o’ n s t e n, 1 a b
-r a d o’ r 1.
aventuri’nfält-spat), lasu’rsten, malaki’t,
rhodoni’t, nefri’t och jadei’t,
jet (g a g a’t), turko’s, b ä r n
-sten, äkta pärla, kora’ 11
etc. —• Slipning av Ä. avser att
höja stenens skönhet och ge den
högsta möjliga värde.
Högklassiga Ä., ss. diamant, slipas ofta i
briljantform (se Briljant);
små diamanter slipas som
rosenstenar; andra former äro
tjocksten, tavelsten,
tunnsten, trappsten etc.
(se dessa ord); uttrycken briljant,
rosensten och tavelsten avse
alltid diamant. — Slipning av Ä. är
en betydande industri
(diamant-sliperier framför allt i Amsterdam
men även i Antwerpen, Paris ocn
London). Den utföres mot hastigt
roterande metallskivor med hjälp
av diamantpulver (för de hårdaste
Ä.) 1. carborundum; till polering
användes trippel, tennaska etc.
Ä. ha i alla tider varit utsatta
för förfalskningar,
imitationer, vilka dock i allm. lätt kunna
avslöjas genom undersökning av
hårdhet och spec. vikt. Vanligtvis
göras imitationer av s t r a s s (se
d. o.); färglösa sådana kallas
si’milidiamanter 1. b
e-ni’ciadiamanter och
fabriceras i stor skala i Frankrike
och För. Stat. Genom tillsats av
färgämnen kunna imitationer av
rubin, safir, smaragd etc. erhållas.
Till förfalskningar få icke räknas
s y n t e’ t i s k a Ä., vilka
visserligen frambringas med konst men
i kemiskt och fysikaliskt
hänseende äro praktiskt taget identiska
med de naturliga Ä. Betr,
diamanter har det hittills endast
varit möjligt att framställa
mikroskopiskt små kristaller.
Däremot framställas numera
fabriks-mässigt korund jämte rubin och
safir ur ren lerjord, som får
smälta i en elektrisk ljusbåge. Dessa
föras i handeln tills, med äkta
stenar och kunna endast genom
ingående vetenskaplig undersökning
skiljas från dessa.
Ädeltistel, martorn (se d. o.).
Ädelärg, detsamma som patina.
Äfsingar (dim.
substantivbildning till prep. av), se
Varp-trassel.
Äganderätt, den mest
omfattande av sakrättigheterna (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
