Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älvros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1525
Älvros—Älvsborgs län
152G
från sin ursprungliga plats; även
de ringar av svampar, som växa
upp från dylika mycelier.
Älvros, socken i Jämtl. 1., jämte
Sveg och Linsäll pastorat i
Härnösands stift. 1,010 inv.
Älvsandsavlagringar,
detsamma som älvdalsavlagringar.
Älvsbacka, socken i Värml. 1.,
jämte Nyed pastorat i Karlstads
stift. 815 inv.
Älvsborg, Elfsborg. 1.
Gamla Ä., ett på 1300-t. anlagt
fäste vid Göta älvs mynning v.
om nuv. Göteborg. Ä., som
skyddade Sveriges i äldre tid enda
hamn vid Västerhavet, ombyggdes
under Vasatiden till ett av
Sveriges starkaste fästen. Det
erövrades av danskarna 1563 och 1612
men återförvärvades båda
gångerna, sedan de i resp. 1570 och 1613
års freder stipulerade
lösensummorna, Ä : s lösen, erlagts (se
Nordiska sjuårskriget
sp. 968 och Kalmarkriget
sp. 451). Ä. raserades 1660 och
ersattes med Nya Älvsborg (se d.
o.), som i sin tur ersatts av
Älvsborgs fästning (se d. o.). — 2.
Municipalsamhälle (sedan 1922)
i V. Frölunda skn, Göteb. L, vid
Göta älvs mynning (Älvsborgs
-fjorden), intill Göteborg. I Ä.
ligga Västerberget (se
Älvs-borgs fästning) samt
samhällena Långedrag (se d. o.) och
Hagen. Spårväg från Långedrags
havsbad till Göteborg. 9,305 inv.
Älvsborgs fästning, s. om Göta
älvs mynning, avsedd till skydd
för Göteborg emot anfall från
sjösidan. Ä. började byggas 1899 och
består av det i Västerberget
insprängda Oskar II :s fort jämte
minförsvars- och minanordningar
m. m. Ä. är från 1928 enl. 1925
års försvarsbeslut lagd i
materialreserv och har ingen besättning.
Älvsborgs län omfattar Dal
och s.v. Västergötland med
undantag av det till Göteb. 1. hörande
området. 12,730 kvkm., därav
11,678 kvkm. land. Folkmängd
(1927) 311,860, därav 152,225
mankön. I städerna bodde s. å.
25,1 % av Ä:s befolkning. Ä.
indelas judiciellt i 7 domsagor och
12 tingslag, lydande under Göta
hovrätt, och administrativt i 7
fögderier och 28
landsfiskals-distrikt. 6 städer (Vänersborg,
Trollhättan, Alingsås, Borås,
Ulricehamn, Åmål), 2 köpingar
(Bengtsfors, Mellerud) och 4
mu-nicipalsamhällen. Av arealen
upp-togos 1926 2,740 har av trädgård,
221,025 har av åker, 26,325 har
av naturlig äng; den odlade
jorden utgjorde 19,1 % och
skogsarealen 73,9 % av hela
landarealen. Skörden utgjorde 1927 10,250
ton vete, 23,480 ton råg, 1,585 ton
korn, 110,735 ton havre, 4,155 ton
blandsäd, 990 ton baljväxter,
41,100 ton potatis, 70,240 ton
foderrotfrukter och 346,630 ton
hö. Husdjursstocken utgjorde
1919 41,820 hästar, 161,895
nötkreatur, 80,800 får, 38,135 svin
och 327,950 höns. Fisket gav 1923
192 ton. Av lantbruk och fiske
levde 1920 46,1 %, av industri,
hantverk och bergsbruk 32,2 %
samt av handel och samfärdsel 8,1
% av Ä:s befolkning. Industrin
sysselsatte 1926 25,876 arbetare
vid 658 arbetsställen, därav inom
textil- och beklädnadsindustrin
14,028 och 144, inom
malmbrytning och metallindustri 3,449 och
75 samt inom pappers- och grafisk
industri 2,796 och 45. De allmänna
vägarna hade 1926 en längd av
4,514 km., järnvägarna år 1927
964 km., därav 882 km.
enskilda (665 km. normalspåriga).
Ä. beröres av Västra stambanan,
de enskilda normalspåriga
Bergslagernas, Borås, Borås—Alvesta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
