Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära, genetik - Ärg - Äril - Ärila - Äring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1559
Ärg—Äring
1560
konstanta. Vissa anlag övergå
till avkomman ej genom
cellkärnans kromosomer utan med
cyto-plasman 1. med plastider (t. ex.
vissa egenskaper hos växternas
klorofyll). Vissa ”ärftliga”
sjukdomar bero ieke på arv (genom
könscellerna) utan på smitta
under fosterstadiet (t. ex. ”ärftlig”
syfilis; s. k. falsk ärftlighet). —
Ärftlighet och artbildning. Många
av utvecklingslärans stridsfrågor
ha av Ä. ställts i ny belysning.
Sålunda kan den för lamarckistisk
uppfattning viktiga frågan om
(genom levnadssätt m. m.)
”förvärvade egenskapers” ärftlighet
icke längre diskuteras i sin
ursprungliga formulering, då de
yttre egenskaperna ss. sådana icke
ärvas (jfr sp. 1547 f.). Det
motsvarande moderna problemet är att
genom yttre ingrepp (fuktighet,
värme, kemisk behandling etc.)
framkalla förändringar i de
geno-typiska anlagen (mutationer).
Dylika försök leda emellertid i
allm. till negativa 1. osäkra
resultat, d. v. s. könscellernas
kärn-substans påverkas vanl. icke.
I senaste tid gjorda försök
med röntgenbestrålning ha dock
givit positivt resultat. Utom
genom mutationer, vilkas orsaker
visserligen i allm. äro okända (jfr
Mutation. Biol.), uppkomma
ärftliga förändringar av arterna
genom korsningar och
omkombinationer av anlagen. Urval är inom
en ren linje utan verkan (jfr
sp. 1546 f.) och leder i en
blandning av linjer 1. inom
avkomman efter en korsning blott till
utväljande av vissa former och
undergång av andra men icke
till skapande av nya egenskaper.
Detta liksom upptäckten, att
icke egenskaperna utan (de ofta
recessiva) anlagen ärvas, hai’
givit Darwins urvalsteori blott
begränsad räckvidd. Se vid. U t
-vecklingslära. —
Växt-och djurförädling. För praktisk
växtförädling och djuravel är Ä.
av utomordentlig betydelse. Se
vid. Förädling 1. —
Ärftlighet hos människan.
Ärftlighets-undersökningar på människan
bedrivas huvudsaki. genom
släktforskning. Resultaten äro ännu
rätt obetydliga. Vissa hår- och
ögonfärger m. m. bero på tämligen
enkla genkombinationer (varvid
bruna ögon dominera över blå,
mörkt hår över ljust), men de
flesta mänskliga egenskaper synas
vara mycket komplicerade. Betr,
de olika människorasernas
hudfärg m. m. föreligger trol.
höggradig polymeri. Vissa ärftliga
egenskaper och sjukdomar äro
könsbundna (jfr sp. 1557). Vissa
ärftliga sjukdomar äro
dominanta, ss. vissa
missbildningar i skelettet, andra äro
recessiva, ss. ärftlig fallandesjuka
och dövstumhet. De senare
uppträda ofta på ett nyckfullt och
försåtligt sätt. De förekomma
oftast hos barn av föräldrar, som
äro nära släkt och därför båda,
ehuru friska, kunna bära anlaget;
ingifte inom fullt friska släkter
synes däremot icke vara skadligt
(jfr B 1 o d s f ö r v a n t s k a p).
Om dylika mindervärdiga, oftast
recessiva anlag genom olämpliga
giftermål (ev. genom mutation)
samlats inom en släkt (resp,
hus-djursras 1. växtsort), visar denna
tecken på ärftlig degeneration (se
vid. d. o. och Rasbiologi).
Ärg (avledn. av fsv. er, koppar,
brons), se Koppar.
Äril, se Eldstad sp. 839.
Ärila, se Ä r 1 a.
Äring (fsv. æring, av ar, år),
ålderdomligt ord för årsväxt. —
Äringsriter, magiska L
religiösa riter i samband med sådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
