Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1563
Ärr—Ærö
1564
efter insekter. Häcka vanl. på
marken. Flyttfåglar. — S ä d e s
-ä r 1 a n, Motaci’lla a’lba, är ovan
grå, under vit. Hjässan och
framhalsen svarta, pannan, huvudets
och halsens sidor vita. Honans
färger mindre klara. Europa;
allmän i Sverige. Springer snabbt
och vippar ofta upp och ned med
den långa stjärten. —•
Gulär-lan, Motacilla fla’va, är ovan
olivgrön, under gul. Längd 16—
18 cm. Europa; s. och mell.
Sverige. — Till Ä. hör bl. a. även
piplär ksläktet.
Ärr, pigment- och blodfattig,
hård vävnad, uppkommen efter
förstöring av normala vävnader
genom skrumpning av
granula-tionsvävnad (se d. o.). Ä. ge
ofta kontraktur samt kunna vara
smärtsamma. I rörformiga organs
vägg (ss. matstrupe, urinrör)
kunna de orsaka förträngningar
(ä r r s t r i k t u’ r e r) ; hävas
genom tänjning med sönder 1.
operation. Svårartade Ä. i huden kunna
stundom förbättras (se
Plastiska operationer). Om Ä. i
hornhinnan se
ögonsjukdo-m a r.
Ärtben, se Extremiteter
sp. 1332.
Ärtbuske, ärtträd (se
Cara-g an a).
Ärtemark, socken i Älvsb. 1.,
bildar jämte Bengtsfors köping
Ä:s församling och pastorat i
Karlstads stift. 1,745 inv.
Ärter, baljväxter av släktet
Pi’sum (fam. Legumino’sae),
utmärkta av fåparigt parbladiga
blad med grenigt klänge, stora
stipler och flata baljor med många
frön. Allmänt odlas dels Pisum
arve’nse med brokiga blommor,
vanl. en röd fläck vid stiplernas
bas och grågröna—gråbruna, ofta
fläckiga frön (g r å ä r t,
sand
ärt, pel u’sk er, r a p p h ö n s
-ärt m. fl.), dels Pisum sati’vum,
gula och gröna Ä.,
vitblom-mig, med rent gröna 1. gula frön.
Båda arterna härstamma från
Medelhavsländerna. Bland odlade
sorter, tillhörande bägge arterna,
märkas s o c k e r ä r t e r, vilkas
unga baljskal äro spröda, varför
hela baljan användes som
grönsak, och s p r i t ä r t e r, med segt
skal, så att blott fröna kunna ätas.
Märgärter kallas spritärter
med sockerrika frön med rynkigt
skal. Ryska Ä. äro torkade,
späda spritärter. Ä. malas
stundom till mjöl. ■— Vid odling skiljes
på trädgårds- och å k e r
-ärter. Ärtodlingen har avtagit
till följd av avkastningens starka
växling efter väderleken samt
vanskligheten av bärgning vid
regnigt väder. Den intog 1925
c:a 1 % av åkern, oberäknat det,
som ingick i blandsäd (mest
grönfoder), och förekommer mest i
trakter med kalkrik jord. Ä.
angripas av ärtsmyg, ärttrips,
ärt-vecklare, ärtvivel, bladlöss,
mjöldagg, rostsvampar m. m.
Ärtfly, se Trädgårdsflyn.
Ärtmalm, se S j ö - o c h m y r
-malm.
Ärtskocka, jord- och
kronärtskocka (se dessa ord).
Ärtsmyg, se F r ö b a g g a r.
Ärtsten, detsamma som pisolit.
Ärtsångare, se Sångare.
Ärttrips, se B 1 å s f o t i n g a r.
Ärtträd, se C a r a g a n a.
Ärtvecklare, se
Vecklar-fjärilar.
Ärtvivel, se V i v 1 a r.
Ärtväxter, se Leguminosae.
Ärvdabalken, se Balk.
Ärve, se Cerastium.
Æ’rö, dansk ö s. om Fyn (se
karta till d. o.), i Svendborg amt.
Betydande jordbruk och sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
