Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ögonspegel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1599
öja—öken
1600
Triumfkrucifix i öja kyrka (Gotland).
Öja. 1. Socken i Gotl. 1., jämte
Hamra (och framdeles Fide,
Vam-lingbo och Sundre) pastorat i
Visby stift. 810 inv. — Kyrkans kor
trol. fullbordat 1232, det
treskep-piga långhuset något senare och
tornet på 1300-t. Kyrkan äger ett
stort, rikt utformat
triumfkrucifix, urspr. tillhörande en
kalvarie-grupp, varav f. ö. endast den
utomordentligt sköna Mariabilden
är bevarad (i Gotlands fornsal).
Dessa skulpturer äro utförda
omkr. 1270 av en konstnär, den
s. k. öjamästaren, som stått
höggotisk fransk skulptur, spec.
Reimsskolan, synnerl. nära. — 2.
Socken i Kronob. 1., jämte
Bergun-da pastorat i Växjö stift. 1,215
inv. — 3. Socken i Malmöh. 1.,
jämte Stora Herrestad och Borrie
pastorat i Lunds stift. 425 inv. —
4. Socken i Södermani. 1., jämte
Västermo pastorat i Strängnäs
stift. 1,470 inv.
Öjaby, socken i Kronob. 1.,
jämte Växjö stads- och landsförs.
pastorat i Växjö stift. 645 inv.
Öjan, se Landsort.
Öjebro kraftverk, uppfört
1910 i Svartån, c:a 7 km. n. om
Mjölby. Den utnyttjade fallhöjden
utgör 15,8 m. och den installerade
turbineffekten 3,300 HK. ö., som
äges av a. b. Knutsbro
kraftstation, levererar kraft till
Norrköping, Skänninge och Mjölby.
Öken (bildat till stammen i
öde) är ett av det arida klimatet
betingat område med högst
skiftande utseende. Årsnederbörden
uppgår i medeltal till högst 250
mm. Molnigheten och
luftfuktigheten äro ytterst ringa, vilket
jämte den höga sommarvärmen
medför stark avdunstning. I de
normalt arida områdena är
nederbörden periodisk, i de extremt
arida episodisk. Därför sakna de
mest utpräglade ö. vattendrag,
som äro ständigt vattenförande.
Bristande avrinning medför ökad
salthalt i marken. Den
mekaniska vittringen (se vid.
För-vittring) är i motsats till den
kemiska högst ansenlig. En av
de viktigaste denuderande
krafterna är vinderosionen. De finaste
vittringsprodukterna avsättas
som lössbildningar på de
omgivande stäpperna. Som exempel på
korrasion omnämner Sven Hedin
från Lobnorområdet 6 m. djupa
och intill 40 m. breda insnitt i en
gammal lerig sjöbotten. Väldiga
block, ”eoliska bord”, ligga kvar,
sedan vinden sopat bort allt finare
material. Även stora hålformer,
wadis och oaser (se dessa ord),
ha ansetts vara resultat av
vinderosion (enl. en annan åsikt
äro de orsakade av
vattenero-sion under ett regnrikare skede).
Genom samverkan av vittring,
vatten- och vinderosion ha
kägel-1. bastionformiga kullar 1. berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
