Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ökenlöparfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1603
Ökstock—Öland
1604
Tveta, Turinge, Vårdinge,
över-Järna och Ytter-Järna.
Ökstock, ekstock (se d. o.).
Ökänd (fsv. ödhkænder, eg. lätt
känd, av ödh-, lätt), beryktad (i
dålig bemärkelse).
ö. L, förk. för östlig längd.
Öl, maltdryck, dryck,
beredd av mältad spannmål, humle
och vatten (jfr Bryggeri).
Beroende på maltets arom, den
använda kvantiteten av humle och
dess egenskaper, ö:s styrka och
förjäsningsgraden, kan ö. delas
i en hel del typer. Man
skiljer sålunda mellan
München-typ (mörk, maltaromatisk,
låg-förjäst), Pilsnertyp (gul,
humle-besk, högförjäst), den mellan
dem liggande Wientypen samt
dessutom Dortmundtypen (ljus,
svagt humlad, högförjäst).
Samtliga dessa äro underjästa. Bland
överjästa sorter märkas främst
de engelska porter och ale [ejl];
den förra (de mest
inbryggda sorterna kallas stout [staot])
är mörk, starkt humlad och
högförjäst samt har fått sin
karaktäristiska smak genom en vid
efter-jäsningen verksam jästsvamp; av
den senare tillverkas två sorter,
pale ale [pejl] (eg. ljust öl),
mycket ljus och starkt humlad, samt
mild ale [majld] (eg. milt öl),
mörkare och mindre humlad. Inom
alla dessa typer kan
stamvört-styrkan variera inom vida
gränser. Denna och alkoholhalten ha
varit de grunder, på vilka
klassificering skett vid
maltdrycksbe-skattningen (se d. o.) i Sverige.
I enlighet med denna indelning
definieras dryck av första klassen
söm svagdricka, av andra
klassen som pilsnerdricka
(pilsner- 1. lagertyp), av tredje
klassen som öl. — Utbytet
tillverkningsåret 1925—26 i Sverige
var 654 hl. öl av klass III (por-
Maltdryckskonsumtionen i Skandinavien
i 1. per inv.
A. Starka och medelstarka maltdrycker.
B. Svagdricka.
År Sverige Norge Danmark
A B1 A B2 A B1
1913 21,i 28,4 18,i 3,0 31,o 52.4
1922 20,2 10,3 29,9 1,7 41,4 24,i
1925 23,4 14,4 26,2 1,0 4 1,6 25,s
1926 24,i 15,0 23,3 0,9 39,1 23,4
1927 24,9 17,i 20,2 0,6 35,b 21,6
1 Skattefria maltdrycker.
2 Alkoholsvaga maltdrycker (norsk
skatteklass I).
Maltdryckskonsumtionen i 1. per inv.
(i medeltal per år).
Land 1906—10 1919—22
Argentina 3,14 17,o
Australien 55,56 54,9
Belgien 220,92 160,6
Danmark . . , . . 92,16 69,6
Frankrike 37,20 25,8
För. Stat 76,25 —
Italien 1,63 2,9
Kanada 22,61 17,7
Norge 18,43 30,3
Schweiz 69,01 30,3
Storbritannien . . . 123,06 81,3
Sverige 47,33 31,2
Tjecko-Slovakiet . . — 47,s
Tyskland 104,98 48,7
Ungern 10,62 6.9
Österrike 52,20 45,7
ter), 1,454,137 hl. maltdrycker av
klass II (23,598 hl. porter, resten
pilsner- och lagerdricka) samt
907,084 hl. svagdricka.
Öland, Sveriges näst Gotland
största ö, belägen i Östersjön
mellan 56° 12’ och 57° 22’ n. br. samt
0° 54’ och 1° 41’ v. 1. från Sthlm,
skild från Småland och Blekinge
av Kalmarsund. Största
utsträckning i n.—s. 137 km., största
bredd i v.—-ö. 15 km. 1,346 kvkm.
27,575 inv. ö. ingår i Kalmar 1.
och Växjö stift samt bildar ett
eget landskap, till yta och — näst
Härjedalen — folkmängd det
minsta i Sverige (ang. dess vapen
se ill. till Landskapsvapen
sp. 199—200). — Naturbeskaffen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
