Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överjäsning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1719
Överläkare—Överskjutningar
1720
domsaga, Norrb. L, omfattande
socknarna ö. 1 och Edefors samt
Bodens stad.
Överläkare, titel för
chefsläkare i civil tjänst.
Över-Lännäs, socken i
Väster-norrl. 1., jämte Sånga pastorat i
Härnösands stift. 970 inv.
Överlärare, benämning på vissa
lärare vid Gymnastiska
centralinstitutet, Tekniska skolan i
Stockholm, folkskolorna etc. Vid
folkskolorna är ö. samtidigt ord. eller
e. o. lärare, förordnas vanl. på viss
tid, i allm. fem år, och har till
uppgift att ss. biträde åt skolråd
1. folkskolestyrelse utöva
ledningen av en viss skola 1. av skolor
inom ett skoldistrikt.
Övermage (fsv. ovormaghi, eg.
oförmögen, av nekande o- samt
formagha, förmå), person, som ej
uppnått myndig ålder; ofta
använt i klandrande betydelse:
ungdomligt omogen person.
Övermåls, se Vi rke s s o r
-t i m e n t sp. 883.
Övermänniska, se Nietzsche.
Övermättad, se L ö s n i n g sp.
993 och Ånga.
Överordning, se Undero r d
-n i n g.
Överpanna, se Ångpanna
sp. 1464 f.
Överpostmästare, titel för
postmästarna vid
huvudpostkontoren i Göteborg och Malmö
(tidigare även i Sthlm).
Överproduktion. Inom en
särskild näringsgren anses ö.
föreligga, då på grund av
felbedömning av marknadsläget
produktionsresultatet icke kan avsättas
till pris, som täcker kostnaderna.
Möjligheten av allmän ö., som
stundom, särskilt i socialistiska
kristeorier, använts som
förklaring till kriserna, har bestritts.
Överrhenska kretsen i det
forna Tysk-romerska riket omfattade
dels ett område huvudsaki. v. om
övre Rhen (Elsass och Lothringen
m. m.), dels ett n.ö. om
Rhenkrö-ken vid Bingen (Hessen m. m.).
Överriggat L över ta c k
-lat är ett fartyg, då det kan
föra så stor segelmassa, att det
löper risk att kantra 1. förlora
riggen i byigt väder.
Överränta, se
Uppskovs-ränta.
Överrätt, i vidsträckt
bemärkelse domstol, som är överordnad
annan domstol; i inskränkt
bemärkelse domstolarna i andra
instans (hovrätterna).
Översachsiska kretsen i det
forna Tysk-romerska riket
omfattade dettas n.ö. del
(kurfurstendö-met Sachsen, Thüringen,
Branden-burg, Pommern m. m.).
Överseglare 1. ö v e r s e g
-lingskort, sjökort över hav o. a.
vidare farvatten, ö. äro utförda
i mindre skala än övriga sjökort.
Över-Selö (jfr Selaön),
socken i Södermani. 1., bildar
(framdeles jämte Ytter-Selö) pastorat i
Strängnäs stift. 1,180 inv. -—
Romansk kyrka med senmedeltida
kalkmålningar.
Översilur, se Silurperioden.
Översittande hylle, se B 1 om
-m a sp. 116.
Överskjutningar av ett lager
1. ett vecksystem över ett annat
uppstå vid s. k. falska 1. negativa
förkastningar (se
Förkastning) men särskilt vid
bergs-kedjeveckningar, då vecken
överstjälpas (övervecknings-täcken 1. släpveck), slitas
isär (v e c k f ö r k a s t n i n g) och
skjutas fram över underlaget. Vid
sistnämnda ö., som kunna få
enorm omfattning, kunna äldre
lager komma att vila på yngre; ej
sällan är
överskjutnings-täcket genom denudation
isolerat från ursprungsstället, rot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
