Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aligarh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Aligarh—Alkalireserv
62
med alifatiska föreningar (se d.
o.). Hit höra kolväten av
serierna CnH2n, CnH2n—2, —4 (n
betecknar hela tal). Till A. räknas
naftener, kamferarter och
terpe-ner (se dessa ord).
* Aligarh kallas även K o i 1.
* Alikvottoner, se även Ton.
*Alingsås tillhör Älvsb. 1. och
hade 1928 8,610 inv. (1927
överflyttades till A. från A. landsförs.
ett område med 1,691 inv.).
Industrin sysselsatte 1927 vid 34
arbetsställen 1,330 arbetare, därav
c:a 550 vid Alingsås
bomullsvä-veri a. b. (grundat 1884). Enl.
1927 års skolordning
omorganiseras samskolan till samrealskola
med 4- och 5-åriga linjer. I A.
finnas länslasarett och
epidemisjukhus. Staden har station vid
Västra stambanan.
Alingsås landsförsamling och
Rödene, socken i Älvsb. 1.,
utgö-res av två förs., Alingsås
landsförsamling (1,625
inv.) och Rödene (235 inv.),
vilka jämte Alingsås stadsförs.,
Bälinge, ödenäs och Hemsjö bilda
pastorat i Skara stift. 1,860 inv.
(1928); jfr Alingsås. Suppl.
Aljechin, Aleksandr
Aleks andr o vi t j, f. 1892,
rysk schackspelare. A., som
debuterade i internationell tävlan
1910 och därefter med stigande
framgång deltagit i talrika
mäs-tarturneringar, erövrade 1927 i
Buenos Aires världsmästartiteln
från Capablanca y Granpera. Han
är den hittills kanske främste
utövaren av blindschack.
Alka’isk strof benämnes efter
den grekiske skalden Alkaios en
strof, bestående av två s. k. a 1
-kaiska verser (^ — —
—) och två
kortare verser. Ex.:
Dodonas ekar talade fordomdags,
ur helga skuggor stammades ödets dom.
Ännu i dag för den vises öra
viskar en stämma i edra toppar.
(Tegnér: Träden).
Alkalireserv, beteckning för
blodets förråd av alkalisalter av
svaga syror. Dessa senare utgöras
väsentligen av kolsyra och
äggviteämnen. De vid dessa bundna
alkalimetallerna kunna, om
vä-teioner skulle tillföras blodet,
ersättas med dessa väteioner, vilka
i bindning med de nämnda
svaga syrorna i stor
utsträckning bilda odissocierade
föreningar. På detta sätt ”infångas”
väteioner genom de svaga
syrornas anioner, och ändringar i
blodets surhetsgrad
(väteionkon-centration) försvåras. En
omständighet, som förstärker de svaga
syrornas benägenhet att uppta
väteioner i odissocierad form, är
vid., att de fria svaga syrornas
dissociation i hög grad
tillbaka-tränges av deras alkalisalter. En
ökning av kolsyrehalten i blodet
(t. ex. vid muskelarbete) medför
endast mycket ringa ökning i
sur-hetsgraden, ty den redan i och för
sig ringa dissociationen av
kolsyra tillbakatränges starkt av det
i blodet rikligt förekommande
al-kalisaltet av kolsyra
(bikarbonat). På grund av det motstånd
mot förändringen i surhetsgrad,
som sålunda åstadkommes av
lösningar av svaga syror tills, med
deras alkalisalter (1. av svaga
baser tills, med deras salter med
syror), kallas dylika lösningar
buffertlösningar.
Relativt stora mängder väteioner
(från dissocierade syror) kunna
tillföras blodet, utan att dess
väteionkoncentration därav röner
någon större ändring. A. minskar
givetvis härvid, och till sist kan
den bli uttömd. Blodets
surhetsgrad stiger då raskt (acido’s), och
döden inträffar på grund av
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
