Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aluminiumföreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Alvesta—Amarkvartetten
84
klostret är återgiven på art.
Kloster sp. 911. — De 1928
efter en flerårig paus
återupptagna undersökningarna av
boplatsen vid Tåkern ha visat, att det
golv av stockar, på vilket
sten-åldershyddorna en gång varit
uppförda (nu finnas endast
härdarna kvar), lagts direkt på
mossens yta, på fuktigare ställen
med en risbädd som underlag.
Boplatsen har alltså icke varit
en ”pålbyggnad” i detta ords
speciella betydelse av en
byggnad vilande på ett av vertikala
pålar uppburet golv. Fynden från
denna märkliga, i Skandinavien
ensamstående boplatsanläggning
bestå förutom av yxor och andra
redskap av flinta och grönsten,
keramik m. m. av en mångfald
på grund av de gynnsamma
konserver ingsbetingelserna (den
kalkhaltiga jordmånen) väl
bevarade föremål av horn, ben och
trä. Dessutom ha hittats kolnade
äpplen och hasselnötter samt
kärnor av sexradigt korn, en mängd
ben av diverse djur (bl. a.
nötkreatur, svin, får och get), vilket
ger en oanat fyllig bild av
sten-åldersfolkets ”dagliga bröd”. En
mycket väl bevarad
människoskalle har även påträffats, som är
märklig bl. a. därigenom, att den
bär tydliga spår av att dess ägare
skalperats. Boplatsen, vars
fyndbestånd visar stark påverkan av
den sydvästskandinaviska s. k.
megalitkulturen, härrör från en
tidig del av gånggriftstiden.
*AIvesta har numera
kommunal mellanskola.
Alving, Hjalmar, f. 1877,
språkforskare och skolman, lektor
vid högre realläroverket å
Norrmalm i Sthlm sedan 1918 och
rektor vid Whitlockska samskolan
sedan 1919, har utgivit
skolhisto-riska, pedagogiska,
språkveten
skapliga och litteraturhistoriska
arbeten (bl. a. den för gymnasiet
avsedda Svensk litteraturhistoria
I, 1929). A. är gift med Fanny
Alving (se d. o.).
Alvfssmål, eddadikt i
Ijööa-håttr, skildrar en visdomstävlan
mellan Tor och dvärgen Alviss.
Alvi’t, ett zirkonmineral (jfr
Zirkon), funnet vid Kragerö i
Norge; bekant för sin höga halt
(16 %) av hafnium (se d. o.).
Amade’o, Giovanni
Anton i o, f. 1447, d. 1522, italiensk
arkitekt och bildhuggare. Hans
huvudverk är den rikt
skulptur-smyckade fasaden till kyrkan i
Certosa di Pavia (se ill. till
d. o.).
Amagat [-ga’], Émile
Hi-1 a i r e, f. 1841, d. 1915, fransk
fysiker, 1878 prof, i Lyon, från
1892 anställd vid École
polytech-nique i Paris, undersökte spec.
gasers, vätskors och fasta
kroppars kompressibilitet.
Amalgamatio’nsprocess,
amalgam e’ringsmetod,
se Guld sp. 97, Metallurgi
sp. 1550 och Silver sp. 567.
Ama’lienburg [-borg], se
Nymphenburg.
Ama’ra, stad i Irak, vid
Tigris, c:a 150 km. ovan dess
förening med Eufrat. C:a 8,000 inv.
— Vid A. utkämpades strider
under världskriget (se
Mesopotamien sp. 1531).
*Amarantorden. 2. A:s
baler ha under senare år
återupptagits.
A’markvartetten, en av den
ungerske violinisten Licco Amar
(f. 1891) 1923 grundad
stråkensemble (övriga medlemmar W.
Casper, P. och R. Hindemith),
som särskilt vinnlagt sig om att
framföra musik av samtida
tonsättare. A. upplöstes 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
