Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amoralisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Amoralisk—Amsterdam
94
Amoralisk (av grek, nekande
a), som saknar moral, som ej
känner några moraliska värden.
Amoréer, se K a n a a n.
*Amortera. Skall en summa
amorteras på n år genom n lika
stora annuiteter a, den första
efter 1 år, den andra efter 2 år
o. s. v., så skola annuiteterna ha
Ki + Sqn (q— 1) ...
beloppet a — dar q
är lika med 1 -|—— och p ränte-
1 lUV
satsen i procent.
Amourette [amorä’tt], se
A m u r e 11. Suppl.
Amovibilite’t, se I n a m o v i
-b i 1 i t e t. Suppl.
*Amoy har enl. en nyare
uppskattning c:a 300,000 inv.
Universitet, grundat 1921.
Ampèrelindningar,
ampère-v a r v, se Magnetiskt fält
sp. 1060.
Ampezzodalen, se C o r t i n a
d’ A m p e z z o. Suppl.
Ampulla, lat., i den
romerskkatolska kulten det kärl, vari
den invigda oljan (krisma)
förvaras. Märkliga dylika ha an-
Fornkristen ampulla. (British Museum.)
Amsterdam. Börsen.
träffats bl. a. i Palestina och i
de fornkristna katakomberna.
*Amritsar. Det gyllene
templet, sikhernas huvudtempel, reser
sig mitt i en vidsträckt, helig
damm och är till större delen
beklätt med förgyllda
kopparplattor, försedda med inskriptioner
ur sikhernas heliga skrift Adi
Granth. A. grundades 1577;
templet förstördes och återuppfördes
på 1760-t.
*Amsberg har 1929 upphört
att vara kapellförs. och uppgått
i Stora Tuna förs.
*Amsterdam hade 1927 735,000
inv., därav över V4 reformerta och
över -1/5 katoliker. — Bland
A: s kyrkor märkas Oude Kerk
(Gamla kyrkan) och Nieuwe Kerk
(Nya kyrkan) från medeltiden
samt de av Hendrik de Keyser vid
1600-t:s början uppförda
Zuider-kerk och Westerkerk. Stadens
förnämsta byggnad är kungl. slottet
(se ill. till Holländsk konst
sp. 867—868), vilket uppfördes
som rådhus 1648—55 av Jakob
van Kampen. Dess utomordentligt
rika yttre och inre
skulpturutsmyckning, utfördes av Artus
Quellinus d. ä., biträdd av Artus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
