Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amöboid rörelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Ananke—Andalusit gruppen
100
Andalusitgruppen. Kristall av chiastolit, skuren efter parallella plan.
matiska samt omges av ett
grågult blomfoder.
Ana’nke, grek.,
nödvändighetens gudinna. Jfr ö d e.
A’narisfjällen, fjällmassiv i
s.v. Jämtland, v. om Oviksf jällen.
Högsta topp Stora Anahögen
(1,423 m. ö. h.).
*Anastigmat, se även O b
-j e k t i v sp. 1207 och ill. till d. o.
sp. 1205—06.
Anatomisk teater, byggnad 1.
rum, särskilt inrättat för
anatomiska dissektioner och
demonstrationer. En märklig sådan från
1600-t., utförd efter O. Rudbeck
d. ä:s ritningar, finnes i
Gusta-vianum, Uppsala.
*Ancher, M i c h a e 1, dog 1927.
— A: s hustru, Anna A., f.
B r ö n d u m, f. 1859, är en
framstående målarinna, som liksom
mannen företrädesvis skildrat
fiskarbefolkningens liv på Ska-
Michael Ancher. Målning av Anna
Ancher.
gen, men medan han helst återgav
dramatiska utomhusscener, har
hon huvudsaki. målat interiörer,
präglade av innerlig uppfattning
och förfinad kolorit.
*Anchusa. A. arve’nsis bör
numera kallas Lyco’psis arvensis.
*Anciennitet, se även T j ä n
s-t e å 1 d e r.
A’ncus Ma’rcius, se
Romerska riket sp. 1287.
*Ancylussjön, se även
Svea-älven.
And, A n d r e a s, d. 1317,
domprost i Uppsala 1278—99 och från
1302. A. intog en politiskt
framskjuten ställning. Han deltog bl.
a. i det möte 1279, då Alsnö
stadga utfärdades, nämnes 1288
som medlem av rådet och var
medlem (den ende andlige) av den
kommission, som utarbetade
Upplandslagen. Främst är A. känd
som grundare av ett kommun itet
(se d. o.) i Uppsala och ett i
Paris, Collegium Upsalense, för
svenska studenter.
Andalusftgruppen, en serie
mineral, av vilka de viktigaste
äro t o p a’ s, a n d a 1 u s i’ t,
s i 1 1 im a ni’ t — alla tre
rombiska — samt d i s t e’ n
(cyani’t), triklin. De tre
sistnämnda ha formeln Al2SiO5 och
förekomma i kristalliniska
skiffrar. Ovanför 1,300° övergå
anda-lusit och disten i sillimanit.
Hårdheten (jfr d. o.) hos disten är
olika i olika riktningar, lägst (5)
parallellt med prismakanten,
högst (7) vinkelrätt däremot.
C h i a s t o 1 i’ t är en
andalusit-varietet, som förekommer i
ler-skiffer och bildar långa pelare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
