Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - À tout prix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Ättika—Audran
184
(Phosphoros, 1810—13, Svensk
Litteratur-Tidning, 1813—25,
Svenska Litteratur-Föreningens
Tidning, 1833—38, m. fl.)
medverkade han med starkt filosofiskt
inriktade, stundom till formen
polemiska men alltid av ett levande
intresse burna essayer och kritiker
över samtidens litteratur.
Grundläggande för den svenska
litteraturhistoriska forskningen är hans
vetenskapliga huvudverk, Svenska
siare och skalder (6 bd, 1841—
52; ett 7 :e bd postumt utg. 1855).
I Studier till philosophiens
historia och system (1835) gav han
ett samlat uttryck för sin
filosofiska uppfattning, huvudsaki.
vilande på den tyska romantiska
idealismen (främst Schelling). —
Ömtålig, självupptagen och
fåfäng, led A. djupt av den stora
allmänhetens brist på förståelse
för hans diktning, spec. under
senare delen av hans liv. I
politiskt avseende en typisk
representant för romantikens
elegiska konservatism, gav han ofta
starkt polemiska uttryck åt denna
(bl. a. i de vidlyftiga satiriska
episoderna i Lycksalighetens ö,
skärpta i dennas 2:a uppl.) och
blev själv utsatt för hänsynslösa
angrepp från liberalismens
förkämpar. Spec. torde en hård
kritik från Geijers sida (i
Litteratur-Bladet 1838) ha verkat
hämmande på hans poetiska alstring.
— Inom litteraturen om A.
märkas C. Santesson: Atterboms
ungdomsdiktning (1920) och F.
Vetterlund : Atterboms sagospel
”Lycksalighetens ö” (1924). A:s
ytterst intressanta brevväxling
med B. v. Beskow har utgivits av
C. Santesson (3 bd, 1926—28).
* Ättika. Folkmängden i
no-markin A. och Beotien, vars
huvudstad är Aten (jfr d. o. Suppl.),
uppgick 1928 till 1,025,000.
A’ttis, frygisk gudomlighet,
Kybeles (se d. o.) älskare, en
motsvarighet till den
syrisk-grekiske Adonis (se d. o.). Granen
var A:s heliga träd. I
kejsartidens Rom firades A:s stora fest,
med klagan över gudens död och
jubel över hans återvändande, vid
vårdagjämningen. Vid sidan av
den offentliga gudstjänsten
före-kommo även mysterier (se d. o.).
* Attraktion, jfr
Gravitation.
Attribue’ra (av lat.
attribu’e-re, tilldela), tillskriva,
tillerkänna.
Atwood [æ’ttoodd], G e o r g e,
se F a 11 m a s k i n.
*Aube. 2. Folkmängden hade
1926 stigit till 238,000.
Auburn [å’bon], stad i New
York, n.ö. För. Stat., s.v. om
Syracuse. A. är känt för sitt
statsfängelse (se
Fängelse-sy s t e m sp. 850). Textilindustri.
36,000 inv. (1925).
*Aucassin och Nicolette
föreligger i sv. övers, i
Världslitteraturen (del 2, 1902).
*Auckland har 207,000 inv. enl.
uppskattning för 1928. Det är
säte för anglikansk ärkebiskop
och katolsk biskop. — A. var till
1865 Nya Zeelands huvudstad.
Audio’n (av lat. audi’re,
höra), se Telef oni sp. 888 och
Vacuumrör sp. 287.
Auditi’v (av lat. audi’re,
höra), som avser 1. hör till hörseln.
-—■ A. minne, hörselminne.
*Auditör. I 1929 års
avlönings-stat är antalet A. 35, därav 30 å
regements- och
stationskrigsrät-ter samt 5 å särskilda
krigsrätter.
Audran [ådra’^], G é r a r d, f.
1640, d. 1703, fransk
kopparstic-kare, den mest berömde
medlemmen av en stor gravörfamilj,
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
