Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bart. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Barycentrum—Basjkir
260
cesco, f. 1728, d. 1815, italiensk
kopparstickare, 1764—1802
verksam i London, därefter i Lissabon,
den förnämste företrädaren för
punktgravyren (se d. o.).
Baryce’ntrum (av grek,
ba-ry’s, tung, och lat. ce’ntrum,
medelpunkt), tyngdpunkt.
*Barysfär, se även Jorden
sp. 184.
Barösund. 1. Sund utanför
s. östergötlandskusten, mellan
Fångö och Kättilö. Med B., som
förr var befäst, begynner
inom-skärsleden norrut till Bråviken.
— 2. Smalt sund i skärgården v.
om Helsingfors, känt för sin
naturskönhet.
*Bas. Geom. Se även
Geode si sp. 1180,
Stereofoto-grammetri sp. 1547 och
Stereoskopi sp. 1550. —
Mat em. Se även Potens. Matem.
och Talsystem. — Metr. I
klassisk metrik benämning på de
takter (enkla 1. sammansatta), av
vilka en vers bildas. Jfr Kolon.
— Språkv. Den för en grupp
besläktade ord gemensamma
ut-gångsform, som konstrueras för
att förklara deras s. k.
avljuds-växling (se Avljud). Så är
indoeur. bhere- B. i bära, lat. fero
m. m.
*Basa, se även Trämassa
sp. 1441.
Ba’san, i G. T. beteckning för
nordligaste delen av
öst-Jordanlandet, upp till Hermon i n. och
ned till Jarmuk i s. Jfr kartan
till art. Palestina.
*Basel, fr. Båle. 1. Basel-Stadt
har en yta av 37 kvkm.,
Basel-Land av 427 kvkm. — 2. Betr,
bibliotek och museer se Schweiz
sp. 282 f.
Baser, se B a s. Kem.
*Basidiomycetes. B. ansågos
länge vara fullständigt könlösa.
Nyare forskningar ha visat, att i
myceliet regelbundet förekomma
cellfusioner, varvid genom
upprepade celldelningar och bildning
av ett slags egendomliga ”hakar”
på hyferna 2-kärniga celler
uppkomma. Från dylika utväxa vanl.
basidierna, i vilka de två
kärnorna smälta samman till en, varpå
reduktionsdelning äger rum vid
bildningen av basidiesporerna.
Vid dessas groning uppkommer
åter ett mycelium med 1-kärniga
celler (fasväxling; jfr
Generationsväxling sp. 1159).
*Basilicata omfattar enl. ny
provinsindelning två provinser:
Matera och Potenza.
Ba’sis (grek., eg. gång, det
man står på), bas (se d. o.). —
B., basyta, se Kristall sp.
1339.
Basiska bergarter, se Sura
bergarter.
Basisk process, en
metallurgisk process, vanl. smältning, som
utföres i en ”basisk” ugn med en
infodring av basiskt eldfast
material (dolomitmassa, dolomittegel
etc.) å de delar, som komma i
beröring med smältan och varvid
den bildade slaggen har basisk
karaktär. Vid en sur process
smältes materialet i en ”sur ugn”,
d. v. s. med en infodring av sura
(kiselsyrerika), eldfasta material,
ss. kvarts, silicategel. Att
begagna en sur ugn vid smältning, där
basisk slagg måste användas, går
ej, ty slaggen angriper starkt
in-fodringen. Jfr M a rt in
processen och
Bessemerprocessen.
Basjkfr, ry. Basjkirija,
autonom socialistisk sovjetrepublik i
Uralområdet, Ryssland, kring
Bjälaja. Huvudnäring skogsbruk.
Betydande fyndigheter av järn
och koppar m. m. 162,627 kvkm.
2,743,000 inv. (1926). Huvudstad
Ufa. — B. bildades 1919 av delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
