Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befästning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Befästning
274
dels den styrka, ett dylikt fast
försvar då ännu ägde gentemot de
föga utvecklade anfallsvapnen.
Ännu under 1500- och 1600-t.
tillmättes de fasta orterna och
lägren en mycket framträdande
1. rentav dominerande betydelse
inom krigföringen. Typiskt
härför är 30-åriga kriget, som
väsentligen var en kamp om fasta
orter. Först under 1700-t.
minskades fästningarnas betydelse på
grund av förbättrade
anfallsme-toder och den större vikt, som
lades vid rörliga operationer,
t. ex. av Napoleon. Sedan denna
tid ha permanenta B. spelat en
sekundär roll inom krigföringen,
men fingo dock ännu under
världskriget en viss betydelse i
och för angriparens
uppehållande. t. ex. det fästningssvstem
(Belfort — Épinal—Toul—Nancy
-—Verdun), å vilket den franska
frontens sydflygel var stödd.
Däremot har fältbefästningskonsten
(se d. o., även Suppl.) i hög grad
ökat i betydelse. Denna
utveckling, första gången antydd vid
Plevna 1877 och konsekvent
fullföljd i världskriget, har sin
orsak i förhållanden, som
sammanhänga med anfallsmedlen. —
Befäs tningskonstens tekniska och
taktiska utveckling är betingad
av vapenutvecklingen. Att gynna
egen och försvåra fiendens
vapenverkan är dess uppgift. Före
eldvapnens tid var en brant vall 1. en
mur med grav tillräcklig för att
hålla angriparen från livet.
Genom tornbyggnader, gallerier och
andra utbvggnader ökades
möjligheten till egen vapenverkan.
Eldvapnens tillkomst inskränkte
effektiviteten av murskyddet.
Konstruktionerna måste därför
gå ut på utnyttjandet av det
vidgade rummet för vapenverkan, på
samma gång angriparen hindra-
Schematisk bild av bastionssystemet
med olika former av inre och yttre verk
(ur Mallet, Les travaux de Mars; 1671).
B Staden. G. Citadell. I Bastion. N
Högverk. P Retranchement. X Ravelin.
Z Enkel teualj. 1 Dubbel tenalj. 3
Hornverk. 4 Kronverk.
des att begagna sig därav.
Fästnings- och belägringsartilleriets
verksamma skottvidder utgjorde
under nya tidens tre första
århundraden omkr. 100—350 m.;
angriparen borde alltså medelst
eld hållas nere inom detta
område. De fortifikatoriska
systemen gingo därför främst ut på
anordningar för korsande och
flankerande eld framför den
orten omslutande
huvudförsvars-linjen, som utgjordes av vallar
och torra 1. vattenfyllda gravar
(jfr profilen sp. 271) med
framspringande, brutna hörn,
bastioner. De av lägre vallar bestående
utanverken voro av olika slag, ss.
raveliner, tenaljer, hornverk och
kronverk. Djupförsvaret
tillgodosågs genom inre verk, ss. retran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
