Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bessemerprocessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Bessemerprocessen—Betydelse
338
sam inom matematiken, där han
införde de efter honom uppkallade
funktionerna, som fått stor
betydelse inom den matematiska
fysiken, samt inom geodesin (se
Längd mätning sp. 962).
* Bessemerprocessen, se även
Lillbe s 8 emer p r oces s en.
Bestorp, järnvägsstation i
Vårdnäs skn, östergötl. 1., vid
Östra centralbanan. Vid B.
finnes en såg (äg. Trävaru a. b.
Norrköpings exporthyvleri).
*Bestusjev-Rjumin. 2. A 1 e k
-sej B. berövades 1758 sin
riks-kanslersvärdighet på grund av
sin opposition mot Rysslands
anslutning till den antipreussiska
koalitionen i Sjuåriga kriget och
på grund av misstankar, att han
förberedde en statskupp till
förmån för dåv. storfurstinnan
Katarina (sedermera Katarina II).
*Bestämning. Språkv. Satsdel,
som är underordnad en annan
(”huvudordet”) och närmare
specificerar dennas betydelse.
Beständiga gaser, detsamma
som permanenta gaser (se
Gaser sp. 1080).
Bestötlåda, se Stötlåda.
Betai’n, trimetylglykokoll, en
aminosyra (se d. o.), som
förekommer i saften av vitbetan.
Be tastrålar, ^-strålar, se R a
-d i u m sp. 805.
Beted, järnvägsstation i
Järnskogs skn, Värml. L, vid Dal—
Västra Värmlands järnväg. Från
B. bispår till Skillingsfors.
Bete noire [bät noa’r], fr., eg.
svart djur, ”svarta fåret”.
Betesgröe, se P o a.
Betfluga, Pegomyi’ a
hyoscy’a-mi, liten, grå, svartborstig fluga,
vars larv gör skada på betor,
spenat o. a. mållväxter genom att
fräta på bladens inre. Motarbetas
genom bortrensning och
förstöring av angripna plantor.
*Béthune hade 1926 20,000 inv.
Be’ting, timmer med en
tvärsigenom inslagen grov nagel. B.
anbringas vanl. å backen å ett
fartyg för beläggning av ändar
och förtöjningstrossar. Vid
fällning av ankare å äldre fartyg
betas ankarkättingen runt en
kraftig B. av tackjärn och löper
ut runt denna. Ä nyare fartyg
tjänstgör ankarspelet som B.
Bétise [bäti’s], fr., dumhet.
Betjänte, i äldre språkbruk
sammanfattande benämning på
statens 1. kyrkans tjänstemän av
lägre grad, t. ex. k r o n o
betjänte (länsmän och
fjärdings-män), kyrkobetj änte
(präster och klockare) o. s. v.
Sedermera fick B. bet. betjäning
vid statens verk, vaktmästare.
Betlyftare, maskin för att vid
skörden lossa betor ur jorden.
* Betong. Om betongpålar se
även S im p 1 ex p ål a r. Se även
Gasbetong. Suppl.
Bett, se Betsel.
Betteljärn,
Bettelmaskin, vanlig form för
bertel-järn, bertelmaskin.
*Bettna. Framdeles skola
Vrena och Halla förenas med B. till
ett pastorat.
*Bettrötthet, jfr J
ordtrötthet.
Betulander, G o 11 h i 1 f, f.
1872, ingenjör, verkstadsingenjör
i Telegrafstyrelsen från 1907,
känd som konstruktör av
automatiska telefonanläggningar (se
T e 1 e f o n i sp. 8S1).
Betuwe [-ty’ve], se
Gelder-land.
Betydelse. Den
språkvetenskapliga termen B. har länge
ansetts självklar till sin innebörd. B.
har fattats ss. den föreställning,
det begrepp o. d., som en talande,
resp, ett språksamfund förbinder
med ett ord, uttryck o. s. v., 1. ss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
