Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bisol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
B j erke—B j är es j öhol m
360
Bjerke, Arvid, f. 1880,
arkitekt. B. var jämte S. Ericson
huvudarkitekt för
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 (se d. o.)
och har tills, med denne uppgjort
ritningarna till de samtidigt
uppförda Konstmuseet och
Konsthallen i Göteborg (se ill. till d. o. sp.
245—246).
*Bjerknes. 2. Vilhelm B.
innehar sedan 1926 en
personlig professur i mekanik och
matematisk fysik vid Oslo universitet.
Om den för B: s uppfattning av
cyklonerna grundläggande p o
-larfrontteorin se d. o.
Bje’rnede, by på Själland,
Danmark, nära Sorö, med en
ytterst märklig rundkyrka, uppförd
omkr. 1170, svårt förvanskad ge-,
nom en restaurering 1890—92.
*Bjerre, Poul, har framträtt
som en prononcerad representant
för psykoanalysen (se d. o.),
sådan S. Freud utformat den, om än
efterhand med vissa egenartade
modifikationer (Hur själen läkes,
1923). B. har ock ägnat stor
uppmärksamhet åt parapsykologi,
d. v. s. spiritismens och
ockultis-mens fenomenområde, samt
framträtt som essayist på det
religionsfilosofiska området i Död
och förnyelse (1926).
Bjerre, Andreas, f. 1879, d.
1925, broi’ till Poul B., prof, i
straffrätt i Dorpat 1919. B. utgav
ett flertal arbeten över olika
kriminalpsykologiska problem,
bland vilka särskilt märkes det
betydelsefulla verket Bidrag till
mordets psykologi (1925).
Bje’rrum, Niels, f. 1879,
dansk kemist, prof, vid
Veteri-nær- og Landbohöj skolen i
Köpenhamn 1914, förklarade 1912
med hjälp av kvantteorin vissa
bandspektras struktur. B. har
även utfört undersökningar och
framställt uppmärksammade
teo
rier ang. den elektrolytiska
dis-sociationen.
Bjur-, vanlig
sammansätt-ningsled i svenska ortnamn, i de
flesta fall härlett av fsv. biur,
”bäver”.
*Bjursås. Ett till B. förs,
hörande område av Åls skn (med
154 inv.) överflyttades 1929 till
B. skn, som nu har 3,220 inv.
Bjuröklubb, fyr och lotsplats
på Västerbottens östligaste udde,
s.ö. om Skellefteå.
*Bjuv. 2. B. har station vid
Hälsingborg—Hässleholms
järnvägar (linjerna Hälsingborg—
Hässleholm och Hyllinge—B.—
Billesholm).
Bjä’dnyj, D e m i j a n (eg.,
Efim Aleksejevitj P r i
-do’rov), f. 1883, rysk skald,
har i sin diktning med dess från
de lägre folklagren hämtade
ordförråd och bildspråk och dess
revolutionära tendens givit
typiska uttryck åt den
bolsjevi-kiska andan. Spec. spelade hans
kamplyrik en stor roll under
inbördeskriget efter
bolsjevikrevolu-tionen.
*Bjälgorod skrives även B e
-lyj-gorod (se Moskva sp.
278).
Bjälkankare, se
Förankring.
*Bjäre. 1. B. ingår i S. Åsbo
och Bjäre domsaga. — 2. B.
omfattar numera pastoraten V.
Ka-rup och Torekov; För slöv och
Grevie; Barkåkra och
Rebbel-berga; Hjärnarp och Tostarp;
Båstad och Hov.
*Bjäresjö. Sedan 1927 bilda
Sövestad, Bromma, B. och
Hede-skoga ett pastorat. — En del av
kyrkans målningar äro avbildade
på art. Målarkonst sp. 463
—464.
Bjäresjöholm, se
Bergsjö-h o 1 m. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
