Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blå jorden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379 Biåssten—Blästerrostning 380
Röret förfärdigas av grässtjälkar
(Arundina’ria-rör i Syd-Amerika,
bambu i Indonesien) 1. borras i
trä, vank i en längd av 2—3 m.
och med en kaliber av högst ett
fingers tjocklek. Pilarna äro 30—
70 cm. långa, nålformiga, väl
spetsade trästickor, vid basen
försedda med en bomullstott
(Syd-Amerika) 1. ett stycke lätt
växt-märg (Indonesien), som fyller ut
röret. B. är ett spec. skogsvapen,
effektivt endast på nära håll;
skottvidden kan uppgå till 40 m.
Pilarna förgiftas i Syd-Amerika
med curare (se Strychnos).
På Borneo, där B. med förgiftade
pilar är ett av huvudvapnen, har
det även försetts med bajonett av
järn.
*Blåssten. Veter. Se U r
inorganens sjukdomar.
Yeter.
Blåstjärna, se S c i 11 a.
Biåsärt, Colu’tea arbore’scens
(fam. Legumino’sae), buske,
härstammande från s. Europa. Den
har parbladiga blad, gula
blommor och uppblåsta baljor. Den
odlas som prydnadsbuske och är
vinterhärdig till Mälardalen.
Blåtistel, se M a r t o r n.
* Blå ved, virke, som genom
inverkan av svampar (b 1
åyte-svampar) erhållit en mörk
färgton, vanl. skiftande i blå- 1.
gråaktigt. De nämnda
svamparnas hyfer inväxa från ytan,
hu-vudsakl. i radiär riktning, genom
splintens (ytvedens) märgstrålar,
vars celler småningom utfyllas av
dem. Kärnveden angripes i regel
ej. Antalet svampar, som orsaka
B. 1. b 1 å y t a, är tämligen stort.
Från Sverige ha under senare år
isolerats omkr. 20 arter. Dessa
tillhöra vitt skilda svampgrupper
men ha alla det gemensamt, att
hyferna äro mer 1. mindre starkt
brunfärgade. I Sverige skadas
mest tallvirke genom
blåytesvam-parna, i mindre utsträckning
granvirke. Såväl timmer som
sågat virke under dess torkning i
brädgårdar angripes.
Blånadsin-tensiteten är störst under
högsommaren på grund av den för
svamparna då gynnsamma
temperaturen. Med anledning därav
sågas vanl. ej tall under denna
tid. Blåyteskadat virke har
visser!. samma hållfasthet som
oskadat, men tack vare missfärgningen
nedsättes kvaliteten högst
avsevärt. De förluster, som årligen
orsakas Sverige liksom andra
vir-kesproducerande länder genom B.,
äro därför betydliga. Skadorna
kunna väsentligt minskas genom
behandlingsmetoder, som hämma
1. hindra svamparnas utveckling.
Sålunda bör timmer, som är
avsett för sågning, i största möjliga
utsträckning hållas nedsänkt
under vatten intill tiden för
såg-ningen. Det nysågade virket kan
neddoppas i lösningar av
antiseptiskt verkande kemiska
föreningar, innan det upplägges i staplar,
1. torkas på artificiell väg i
härför konstruerade torkugnar.
*Blåyta, se B 1 å v e d, även
Suppl.
Blåytesvampar, se B 1 å v e d.
Suppl.
Bläcken, se Vattenklöver.
Bläckkopiering, se L j u s
kopiering.
Bläddreört, se Ut r i c u 1 a
-r i a.
*Blädning, se även
Skogsbruk sp. 817 f.
Blända, annan form för Blenda.
Bländare, se även
Objektiv sp. 1205.
Bländglas, se Solglas. Astr.
Bläs, se H ä s t sp. 1158.
Blästerrostning, k o n v e r
-ter röstning, metod för
röstning av pulverformiga malmer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
