Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bogträ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Boije—Bo jer
388
sluta kistor av stenhällar,
avsedda för en person. Såväl
stenålderns som bronsålderns
stengravar koncentrera sig till B:s
mellersta del; i granittrakterna n.
om Gullmarsfjorden och v. om
Bullarensjöarna däremot finnes
Sveriges mäktigaste och
märkligaste hällristningsområde.
Fornminnena från järnåldern äro icke
mindre talrika. Särskilt må
nämnas det stora gravfältet vid
Gre-by, nära Grebbestad, med
halvt-annat hundratal högar, varav ett
tjugutal äro försedda med
bauta-stenar. Dylika jämte
domareringar och ”stenskepp” förekomma
rikligt, bland de senare intager
Blomsholmsskeppet främsta
platsen. B:s största gravhög, den
s. k. Grönhögen i Skee skn, som
ansetts utgöra en motsvarighet
till vikingatidens stora, norska
högar med skepp (Gokstad,
Ose-berg m. fl., se dessa ord) har vid
en nyligen företagen undersökning
dock visat sig innehålla endast ett
par brandgravar, den yngsta från
folkvandringstid. Fornborgar
finnas i ganska stort antal, en av
de märkligaste är den vid
Börs-ås i Skredsviks skn, som tillhör
folkvandringstiden. Runstenar äro
sällsynta; en vid Röö i Tanums
skn bär den längsta i Sverige
kända inskriften från tiden före
600. — De medeltida kyrkorna,
av vilka Resteröds, Tuves och
Bokenäs något så när bevarats i
sitt ursprungliga skick, synas ha
varit enkla anläggningar efter
irländska och angelsachsiska
mönster. De övriga ha fallit
offer för en om- och
nybyggnads-iver, som var särskilt stark på
1700-t. och omkr. 1800-t:s mitt.
De på 1700-t. ombyggda 1. (ofta
i trä) nybyggda kyrkorna ha
ofta med målningar smyckade
trätunnvalv. Ett äldre och
praktfullare exempel på denna
rika dekoration erbjuder
Kungälvs kyrka.
*Boije. Fredrik B. skrev
sig B o y e. Han utgav även
Magasin för konst, nyheter och
moder (se d. o.).
Boije af Gennäs, Johan
Ludvig, f. 1768, d. 1841, frih.,
ämbetsman och politiker,
revisionssekreterare 1802. B. gjorde
sig först känd som deltagare i den
våldsamma polemiken med
Gre-vesmöhlen (se d. o.) 1814—16,
vilken slutade med rättegång,
varvid B. dömdes till ett års
fängelse. Han deltog i samtliga
riksdagar 1809—41 och var en av
riddarhusets flitigaste och
främsta talare, från början
tillhörande oppositionen men senare
företrädande en strängt klerikal
och ultrareaktionär uppfattning.
*Boisé City. En vanligare
form för B. är B o i s e [båjs].
*Boito, Arrigo. B:s opera
Nerone (Nero), på vilken han
arbetade under flera decennier ända
till sin död (den av B. författade
libretton utgavs 1901; sv. övers.
1926), uppfördes i Milano 1924
(Sthlm 1926), varvid den
ofullbordade femte akten uteslöts.
Bojador [-chadhå’r], Kap B.,
udde på Rio de Oros kust, n.v.
Afrika, s.ö. om Kanarieöarna.
* Boj er, Johan, har under
senare år vunnit europeisk
ryktbarhet med romanerna Den siste
viking (1921), en skildring av
Lofotenfiskarnas liv, Vor egen
stamme (1924), ägnad åt den i
Nord-Amerika bosatta norska
bondbefolkningen, och Det nye
tempel (1927), som med sin
kon-fessionslösa religiositet och
optimistiska livssyn återknyter till
tendensen från några av B: s
tidigare romaner {Fangen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
