Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Bonne t—Bo pla t skul t ur
400
sammansättning och fysikaliska
egenskaper samt betr, skogsmark
med ledning av den växande
skogens beskaffenhet. B. av
åkerjord har tidigare, särskilt i
Tyskland, använts för åkerjordens
indelning i olika klasser efter dess
lämplighet för olika växtslag:
l:a, 2:a klass kornjord o. s. v.
Skogsmark indelas i Sverige i 9
bonitetsklasser, kl. I av högsta,
kl. IX av lägsta fruktbarhet
(fjälltrakter). Jfr S k o g s
indel n i n g och
Ägograde-ring.
Bonnet [-nä’], Charles, f.
1720, d. 1793, schweizisk
naturforskare och naturfilosof. B. är
upptäckare av partenogenetisk
fortplantning (hos bladlöss). Han
gjorde även bestående insatser för
utformandet av utvecklingsläran
(jfr d. o. sp. 264).
*Bonnett 1. bonett
användes även ss. nautisk term: dels
ett segel, som fästes till
underkanten av ett annat för att öka
segelarean, dels förlängningen av
en fallrepstrappa ned till
vattenytan.
*Bonnier. Isidor Adolf
B. avled 1925.
Bonniers veckotidning, en
sedan 1923 av Albert Bonniers
förlag utgiven illustrerad
veckotidning.
*Bonstorp (sedan 1927
officiellt Bondstorp). 1922
avskildes Tofteryd från pastoratet.
Bonvax, till boning av golv o.
d. använd vaxblandning (vanl.
ceresin och paraffin), tillsatt med
ett lätt avdunstande
lösningsmedel (terpentin, bensin), ev. även
med färgämne.
Bookman, T h e B. [dho [-bo’kk-mæn],-] {+bo’kk-
mæn],+} illustrerad engelsk
månadstidskrift för litteratur,
grundad i London 1891. B. redigeras
av Arthur St. John Adcock.
Boostertransformator
[bo’-sta-j (av eng. booster, pådrivare),
se Elektriska
transformatorer. Suppl.
*Booth. Bramwell B. blev
1929 avsatt ss. chef för
Frälsningsarmén (se d. o. Suppl.). Han
avled s. å.
*Bootle bildar eget grevskap
med 85,000 inv. (1927).
Boplats, plats i terrängen, där
rester av mänsklig verksamhet, ss.
krukskärvor, redskap sfragment,
ben av förtärda djur m. m.,
utvisa, att människor under
förhistorisk tid bott. I många fall
ligga dessa rester inbäddade i ett
mer 1. mindre mäktigt
”kulturlager”, bildat av förmultnade
organiska ämnen samt kol och
aska m. m. från härdarna. B.
från stenåldern äro i vårt land
vida talrikare än från de senare
förhistoriska perioderna, beroende
på att dessa B. gärna anlades vid
havs- och sjöstränder för fiskets
skull och alltså ej blevo i samma
grad omrörda och utplånade av
plogen som senare perioders B.,
vilka oftast anlades på
åkerbruks jord.
Boplatskultur, en i den
arkeologiska litteraturen gängse
beteckning för den förhistoriska
”kultur”, som representeras av
de talrika boplatserna från
yngre stenåldern i
Skandinavien. B. sönderfaller i flera
geografiska grupper, ss. östsvensk
(boplatserna vid s. Sveriges
östkust, på Gotland samt i
Mälarlandskapen och s. Norrlands
kustland), västsvensk (i
västkust-och Vänerlandskapen) samt
sydsvensk B. (i Skåne och Blekinge).
I Skandinaviens nordligare delar
har B. en särprägel, förorsakad
av bl. a. den rikliga förekomsten
av skifferredskap och frånvaron
av keramik. Denna nordliga B.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
