Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borkum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Borrestad—Borås
408
ända i taget användes. — F ö r
-sänkborrar användas till
försänkning (se Försänka);
borrarna ha tre 1. fyra skär. —
Fräsborr, en borr, som
användes för upptagning av kilspår. —
För upprymning av redan
borrade, gjutna 1. pressade hål
användas brotschar, cylindriska 1.
koniska, med udda antal
långsgående skär på olika avstånd från
varandra. Gjutna hål av större
dimensioner bearbetas vanl. med
arborrar (jfr
Borrmaskin). — För
träbearbetning användes ofta vrid- 1.
snäckborr, i form och
verkningssätt påminnande om en
korkskruv. Större snäckborrar,
n a v a r e, äro numera i allm.
ersatta av spiralborren,
bestående av en vriden stålskena.
Jfr Centrumborr och
Pinn-borr. — Ringborren saknar
centrum och har ringformig
sido-kniv och två bottenknivar. — De
å fig. sp. 355 (i huvudarbetet)
tecknade verktygen benämnas
riktigare borrsvän g,
borr-stolsskaft, bröstborr
-skaft och spärrsock.
Borrestad, stort gods i ö.
Sön-narslövs skn, Kristianst. 1., med
huvudbyggnad från 1800-t:s mitt.
Borrklinka, klinkmått (se
Måttverktygsp. 500 och ill.)
för bestämning av borrars
diameter.
*Borrlunda (sedan 1927
officiellt B o r 1 u n d a). Sedan 1929
bilda Ö. Strö, Skarhult, B. och
Skeglinge ett pastorat.
Borrolja, olja använd för
smörjning, kylning och
bortskölj-ning av spån vid borrning. Av
bekvämlighetsskäl användas de
vanliga maskinoljorna, mer 1. mindre
uppblandade med vatten. Bäst äro
dock bomolja, rovolja och valolja
m. fl. Hartsoljeemulsioner och
såpvatten begagnas även.
*Borrplys, se även P 1 y s
-maskin.
Borrstål, se
Bergborrning sp. 1312.
Borrsvärd, se Svärd.
Borstgräs, annat namn för
stagg (se d. o.).
Bortkje’vitj (B o r t k i e
-wicz), Sergej
Eduardo-v i t j, f. 1877, rysk tonsättare,
har i en melodirik och till
klas-siskt-romantiska förebilder
anknuten stil skrivit ett större
antal pianoverk (bl. a. flera
konserter), solokonserter för violin och
violoncell, kammarmusik m. m.
Bory’slaw [-soaf], se D r o h o
-b y c z. Suppl.
Borzage [bå’sidj], Frank, f.
1895, nordamerikansk
filmregissör. B. är en skicklig
bildkompositör- med en stark känsla för
stämningsvalörer, som dock
stundom slår över i sentimentalitet
(Humoresque, En lady). B:s
senare arbeten visa starkt
inflytande från tysk filmkonst, främst
från Murnau.
* Borås hade 1928 35,800 inv.
Den äldsta delen av B. ligger på
vänstra stranden av Viskan och
har behållit sin regelbundna, på
1600-t. utlagda stadsplan.
Bebyggelsen utgöres här till stor del av
låga, stilfulla trähus från
1800-t:s förra hälft. Vid Stora torget
ligger det av I. Tengbom och E.
Torulf 1908—10 uppförda ståtliga
rådhuset och i närheten Caroli
kyrka, uppkallad efter sin
grund-läggare Karl XI. Den har flera
gånger ombyggts; det mäktiga
tornet erhöll sitt nuv. utseende
1791. Utmed h. flodstranden
ligger Stadsparken med B: s teater.
På dalsluttningarna ha moderna
stadsdelar uppstått. — Industrin
sysselsatte 1927 vid 135 arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
