Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411 Bossekop—Bostadsfrågan 412
1702, d. 1776, fransk
kopparstic-kare. Största delen av hans 15,000
stick utgöres av skildringar ur
samtidens liv, som äga stort
kulturhistoriskt intresse (se ill. till
Bokhandel sp. 209 och
Klädedräkt sp. 936).
Bo’ssekop, handelsplats i
Finnmark fylke, n. Norge, vid
Altenfjord. Livligt besökta
marknader. I B., som ligger på 70°
n. br., ha talrika
norrskensobser-vationer utförts.
Bo’sselt, Rudolf, f. 1871,
tysk skulptör och medaljgravör,
en av de främsta representanterna
för den moderna tyska medalj
-konsten. I opposition mot en av
reduceringsmaskinen beroende,
alltför långt driven naturalism
tillämpar han i sina arbeten en
dekorativ stilisering (se ill. till
M e d a 1 j e r sp. 1405—1406).
*Bossi. 2. E n r i c o B. avled
1925. Han konserterade i Sverige
1922.
*Bostadsfrågan. Under och
närmast efter världskriget fick
B. i så gott som alla europeiska
länder och även i Sverige sin
prägel å ena sidan av en mer 1.
mindre strängt genomförd
offentlig hyresreglering, å den andra av
de understöd av offentliga medel,
som i olika former beviljades för
att nödtorftigt hålla särskilt
små-bostadsproduktionen i gång.
Tiden efter 1922 karaktäriseras
däremot av en återgång mot fri
hyresprisbildning och privat
bostadsproduktion. I flertalet
länder, däribland England och
Tyskland, har hyreskontrollens
avveckling skett långsamt och gradvis
och är ännu ej fullt avslutad vad
smålägenheterna angår. I Sverige
upphörde hyresstegringslagen att
gälla 1 okt. 1923. Vid samma tid
hade byggnadskostnaderna efter
starka fluktuationer stabiliserat
sig vid en nivå mer än dubbelt
så hög som 1913. Dessa båda
faktorer blevo drivkrafterna till en
livlig bostadsproduktion, vars
omfattning framgår av
nedanstående tab. a, avseende c:a 300
städer och stadsliknande
samhällen. Av de nya bostäderna
uppfördes omkring en femtedel genom
kommuner, kooperativa
bostadsföreningar o. d. utövare av s. k.
allmännyttig
byggnadsverksamhet; från statens bostadslånefond
ställdes under åren 1920—28 till
förfogande c:a 83 mill. kr., det
mesta till egnahemsbyggare och
bostadskooperatörer. — Denna
mycket betydande
bostadsproduktion har dock icke ännu förmått
tillfredsställa bostadsbehovet,
åtminstone vad beträffar
smålägenheter i de större städerna; vid
årsskiftet 1928—29 voro i
Stockholm outhyrda 0,9 % av samtliga
lägenheter och 0,4 % av
lägenheter med en storlek av högst 3
rum och kök. Detta
sammanhänger med, att behovet av
familjebostäder ökats betydligt
snabbare än befolkningen på grund av
dennas förändrade ålders- och
hushållssammansättning. Vidare
beräknas inemot hälften av de
nya bostadsrummen åtgått till
förbättring av de breda lagrens
bostadsstandard genom minskning
av trångboddheten, ss. belyses av
tab. b. — Hand i hand med den
enskilda byggnadsverksamhetens
återuppblomstring och
bostadsstandardens förbättring har
emellertid gått en betydande
hyressteg-ring, som tenderar att lyfta
hyrorna även för det gamla
bostadsbeståndet upp emot den nivå, som
angives av
produktionskostnaderna för nya lägenheter. För de
viktigaste slagen av mindre bostäder
ha årsmedelhyrorna sedan tiden
före kriget ökats på sätt tab. c. ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
