Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottskiva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Brottskiva—Bruce
446
binder (”kopplar”) dem samt
kastar sig i båge bakåt, varvid
han drar motståndaren över sig
och själv går i brygga med
huvudet och fotterna i marken. I
parterr, då den ene står i bänk med
händer och knän i mattan, äro de
viktigaste greppen: halv Nelson,
där den i överläge befintlige
träder sin ena arm under
motståndarens och med handen tryckt över
hans nacke söker få honom över
på skuldrorna (överstörtning),
hel Nelson, då bägge armarna
trädas in under motståndarens
bägge och händerna förenas över
hans nacke, backhammer, där
motståndarens arm vändes upp
mot ryggen, varpå överstörtning
sker. — B. försiggår på en
stoppad matta (minst 5 X 5 m.). Enl.
nuv. internationella regler, för
vilkas utformning liksom för
amatörbrottningen i dess helhet
Finland, Sverige och Ungern gått
i spetsen, försiggår tävling i
20-minuter smatcher. Eftei’ 10 min.
kan domaren anbefalla
parterrbrottning i 2 3-minutersperioder
(då efter lottdragning först den
ene, sedan den andre befinner sig
i underläge), varefter B.
fullföljes i stående. Segrare är antingen
den, som får fall på motståndaren
(tvingar honom med båda
skuldrorna i marken) L, om ingen får
fall, den som presterat det bästa
arbetet. 1929 utbyttes mellan vikt
(A och B) och tungvikt mot 4
klasser: weltervikt, mellanvikt,
lätt tungvikt och tungvikt.
Maxi-mivikten är för bantamvikt 56
kg., fjädervikt 61 kg., lättvikt 66
kg., weltervikt 72 kg., mellanvikt
79 kg. och lätt tungvikt 87 kg. —
Ang. den amerikanska
fribrottningen se
Catch-as-catch-c a n. Suppl.
Brottskiva, linskiva (se d. o.),
som ej har någon
kraftöverföran
de funktion utan endast tjänar
till att förändra linans riktning.
Brougham, se Automobil.
Suppl. sp. 200.
Brouillera [broje’-] (fr.
brouil-ler), ställa till osämja, bryta med
någon. — Brouillerad, oense.
*Brown. 2. Robert B. Enl.
molekylarteorin utföra alla
kroppar Brownska molekylarrörelser
med en hastighet, som är desto
större, ju mindre massan är.
Dylika rörelser hos
galvanometer-spolar ha påvisats av G. Ising.
Brown, Bove’ri & Cie [brann],
tysk industrifirma, grundad 1900,
med huvudsäte i Mannheim och
ett flertal dotterbolag, bl. a. i
Saarbrücken. B. tillverkar
elektriska maskiner, transformatorer
och apparater, ångturbiner,
blås-maskiner, kompressorer m. m. B.
har anlagt elektriska banor och
kraftverk bl. a. i Schweiz, Italien,
Norge, Frankrike och Österrike.
Aktiekapital 25 mill. mark. Antal
arbetare vid huvudfirman 6,500.
*Browning. 2. Robert B. I
sv. övers, föreligger Pippa passes
(1841; Pippa går förbi, 1907).
Browning [brao’ning], John,
f. 1854, d. 1926, nordamerikansk
vapenkonstruktör, verksam bl. a.
vid Colts verkstäder i Hartford,
känd som uppfinnare av
automatiska skjutvapen.
Bruce, Olof, f. 1867, skolman,
ämbetsman. B., som 1893—1909
var lärare vid Vilans
folkhögskola och 1908—13 överlärare vid
Arlövs folkskola och föreståndare
för Arlövs högre folkskola, blev
1913 undervisningsråd i
Folkskolöverstyrelsen (fr. o. m. 1919 i
Skolöverstyrelsen) och är sedan
1925 chef för Skolöverstyrelsens
folkskolavdelning. B. var 1912—
17 liberal led. av F. K. Han blev
1920 ordf, i Sveriges allmänna
folkskollärarförening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
