Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budjonnyj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Buitenzorg—Bulgarien
460
och politiker, 1896—1902 prof, i
pedagogik i Sorbonne,
radikal-socialistisk medlem av
deputeradekammaren 1902—14 och 1919
—24. Tidigt verksam inom den
pacifistiska rörelsen, har B. på
senare år sökt verka för en
försoning mellan de förut fientliga
stormakterna och erhöll 1927 ena
hälften av Nobelska fredspriset.
*Buitenzorg hade 1926 45,000
inv.
* Bukarest har efter
världskriget utvecklats synnerligen
hastigt och uppges 1926 ha 786,000
inv. (efter inkorporering av flera
förorter). Staden skyddas av en
gördel starka fort. Industrin,
särskilt livsmedels-, går raskt
framåt. Jämte universitetet (13,500
studenter) har B. flera högskolor,
museer och arkiv. Staden är säte
för ortodox patriark (sedan 1925)
och katolsk ärkebiskop.
*Bukspottkörtel. B. är
uppbyggd av genom bindväv i lober
uppdelade cellförband. Större
delen av dess celler uttömma sekret
i B: s utförsgång. Sekretet
innehåller utom de nämnda enzymen
bikarbonat (c:a 4 %). I loberna
finnas insprängda cellhopar av
ett mot de övriga körtelcellerna
något avvikande utseende. Dessa
(Langerhansska
cellöar) avgiva ett inre sekret
direkt till blodet. Den enda hittills
kända beståndsdelen i detta sekret
är insulin (se d. o., även Suppl.).
B:s sekretion till tarmen
igång-sättes genom avsöndrandet av ett
hormon, sekret i’n (jfr S t a r
-1 i n g), som avgives från
tarmslemhinnan till blodet vid den
retning, vilken uppkommer, när galla
och maginnehåll flöda in i övre
delen av tarmarna. Sekretionen
kan möjl. även igångsättas direkt
genom nervretning utan
sekreti-nets medverkan.
Bukspottkörtelns sjukdomar.
En bristande funktion hos den del
av bukspottkörteln, som avger
sitt sekret till tarmen, ger sig
till känna genom abnormt
rikliga avföringar, innehållande,
ofta stora fettmängder (jämte
osmälta köttrester och
stärkelsekorn ). Ofta förekomma även
gulsot, ödem och gulfärgning av
gommen. Dessa symtom
framkomma spec. vid tilltäppning av
bukspottkörtelns utförsgång
genom inflammation, stenbildning 1.
svulster, bland vilka senare
kräfta spelar en viktig roll. Nekros
av bukspottkörteln av okänd
anledning (infektion 1. stagnation
av körtelns sekret?) är tämligen
sällsynt och leder utan operativt
ingrepp till döden. Vid nekrosens
utbildande spela körtelns fett- och
äggviteklyvande enzym en stor
roll. Symtomen äro bl. a.
ihållande, vanl. våldsamma buksmärtor,
kollaps, kr åkningar. Vanl. har
ett gall-lidande föregått
sjukdomen. Behandlingen består i ytlig
klyvning av körteln och
tampo-nad. Vid tidig operation kan c:a
halva antalet opererade räddas
till livet. Bukspottkörtelns
närhet till magsäck och
tolvfinger-tarm gör, att sjukdomar i dessa
organ (ss. mag- och tarmsår,
svulster) lätt gripa över på
körteln. Bristande funktion i
bukspottkörtelns inre sekretion kan
ge anledning till sockersjuka.
Bukta, se J a k t sp. 29.
*Bulgarien omfattade 1927
103,146 kvkm. med 5,597,000 inv.
(54 per kvkm.). — Näringar.
Stenkols- och
brunkolsproduktio-nen har de senaste åren betydligt
ökats och utgjorde 1927 1,238,000
ton. 1928 hade järnvägarna, vilka
samtliga ägas av staten, en längd
av 2,700 km., därav 2,300
normal-spåriga. — Befolkning. Vid
folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
