Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cornell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Cornell—Costa
550
samma tid, Cid även i modern
övers, av K. G. Ossiannilsson
(1927).
Cornell, Henrik, f. 1890,
konsthistoriker, docent i Uppsala
1918. Efter att ha ägnat sig åt
studiet av svensk, spec.
norrländsk, medeltidskonst och
framträtt med ikonografiska
specialundersökningar, ss. Biblia
paupe-rum (1925), har C. i sin senaste
produktion sysslat även med
konstteoretiska problem
(Karak-teriseringsproblemet i
konstvetenskapen, 1928).
Corniche [-ni’sj], La C., ital.
Linea della Cornice, benämning
på den för sina natursköna
omgivningar berömda vägen längs
Rivieran. Spec. avses med C.
huvudvägen mellan Mentone och
Nizza, som till skillnad från
nyare, därmed parallella vägar kallas
LaGrande C.
Cornu t-ny’], Marie
Alfred, f. 1841, d. 1902, fransk
fysiker, prof, i Paris 1867,
uppmätte gravitationskonstanten och
gjorde många optiska
undersökningar, av vilka hans mätning av
ljushastigheten enl. Fizeaus
metod är mest känd.
*Corpus betecknar även
mittpartiet av ett altarskåp (jfr
Altare sp. 336).
Corra’l, se Valdivia.
Correspondant, Le C. [lo
kårospåqda’1)], fransk tidskrift,
grundad 1843, utgiven i Paris. C.,
som utkommer två gånger i
månaden, har ett blandat politiskt,
ekonomiskt och litterärt innehåll
samt har gjort sig känd för sina
goda utrikespolitiska översikter.
*Corrientes. 1. C. omfattade
1928 86,850 kvkm. med 421,000
inv.
Corrie’re della Se’ra, 11 C.,
Italiens största tidning (Milano),
grundad 1876. Urspr. liberal,
för
de den en förbittrad kamp mot
fascismen men tvangs att
upphöra med sin opposition och är
numera fascistisk. Uppl:s storlek
c:a 600,000 ex.
Corse [kårrs], franska namnet
på Korsika.
Corti’na d’Ampezzo [-[-pä’tt-så],-] {+[-pä’tt-
så],+} ort i Venezia Tridentina, n.
Italien, belägen 1,227 m. ö. h. i
Dolomit-Alperna, i den av Piaves
biflod Boite genomflutna A m
-pezzodalen. Vintersportplats
och kurort. C:a 10,000 inv.
Cortot [-tå’], Alfred, f.
1877, schweizisk pianist,
huvudsaki. verksam i Frankrike, där
han vunnit utomordentligt
anseende som konsertspelare. C. har
även tills, med J. Thibaud (se
d. o.) och den spanske
violoncel-listen P. Casals framträtt som
kammarmusiker.
cosec, funktionstecken för
cosekant (se Trigonometri
sp. 1328).
*Cosgrave, William
Thomas, avgick i dec. 1922 som
president i Dail Eireann och är
sedan s. å. president i
exekutivrådet. Han var finansminister 1922
—23 och försvarsminister 1924
samt var 1923 medlem av N. F:s
delegeradeförsamling. C. har
nedlagt ett framgångsrikt arbete på
organiserandet av fristatens
förvaltning. Se Irland. Suppl.
Co’sinusteoremet, se
Trigonometri sp. 1329.
Cosma’terna, benämning på en
under 1100—1300-t. verksam
krets av romerska arkitekter,
bildhuggare och dekoratörer,
tillhörande olika släkter men
arbetande i samma dekorationsstil (se
vid. M o s a i k sp. 266 f.). Namnet
härleder sig av att i två av dessa
släkter dopnamnet C o s m a s
ofta återkommer.
Co’sta, Affonso, f. 1871,
Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
