Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekolod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Ekwall—Ekvivalenta bildningar
660
stånd genom
kyrkosamfunden. E. åsyftade ej
diskussion av och enhet i läro- och
för-fattningsfrågor utan en de
kristna samfundens gemenskap i liv
och gärning (”life and work”),
d. v. s. närmast i praktisk
kristendom. De ämnen, som
behandlades, voro: 1) Kyrkans plikt
med hänsyn till Guds vilja med
världen. 2) Kyrkan och de
ekonomiska och industriella
problemen. 3) Kyrkan och de sociala
och moraliska frågorna. 4)
Kyrkan och de internationella
förbindelserna. 5) Kyrkan och
uppfostran. 6) Vägar och metodei’
för de kristna samfundens
närmande, samarbete och fria
sammanslutning. Frågorna hade
förberetts genom ett flertal
kommissioner och dryftades vid E. i
föredrag och diskussioner.
Resultaten av överläggningarna
sammanfattades i ett budskap ”till
alla Kristi lärjungar”. E:s
största betydelse låg säkerligen
i den nära personliga kontakten
mellan kristna av olika samfund
och i den vilja till samförstånd
och broderlighet, som uppbar
dess förhandlingar. Dess arbete
fortsättes också energiskt av
”ekumeniska
fortsättningsnämn-den”. Bland betydelsefulla
initiativ märkes beslutet om
inrättande (på förslag av biskop E.
Bil-ling) av ett internationellt
forskningsinstitut för etiska och
sociala frågor. Ordf, vid E. voro
ärkebiskop N. Söderblom, biskop
Th. Woods av Winchester,
metro-politen Germanos av Tyateira och
d:r A. J. Brown från New York.
Ekwall, E i 1 e r t, f. 1877,
språkforskare, prof, i engelska
språket i Lund 1907, har jämte
fonetiska och grammatiska
undersökningar även utgivit arbeten
över engelska ortnamn.
*Ekvation. Identisk E.,
identite’t, ekvation, som
gäller för vilka värden som helst på
däri ingående obestämda
storheter. Ex.: (a -j- b)3 — a3 — 3a2b
-|-3ab2 + b3.
Ekvidista’nta (av lat. ae’quus,
lika, och dista’ntia, avstånd),
belägna med jämna mellanrum.
Ekvipartitio’nsprincipen (av
lat. ae’quus, lika, och parti’re,
dela), en för den klassiska
mole-kylarteorin grundläggande sats:
energin hos en partikel, molekyl,
oscillator e. d. är i medeltal lika
stor för alla frihetsgrader (se
d. o. Suppl.) och lika med
där k är Boltzmanns konstant (se
Molekyl sp. 166) och T
absoluta temperaturen. Ex.: en
fler-atomig molekyl har i medeltal
energin ^fakT på grund av rörelse
längs vardera av de tre axlarna i
ett godtyckligt koordinatsystem
samt energin ^kT på grund av
rotation längs vardera av axlarna
1. sammanlagt 3kT. Enl.
kvantteorin är E. ej allmänt giltig.
E k v i p o tentialförbindningar
(av lat. ae’quus, lika, och
potential), se U t j ä mn i n g s f ö r
-bindningar.
Ekvipotentia’Iyta (av lat.
ae’quus, lika, och potential), se
N i v å y t a.
*Ekvivalens, jfr även G r a m
-ekvivalent. — E k v i v a
-le’nsprincipen, se R e 1 a
-tivitetsteori sp. 972.
Ekvivale’nta bildningar,
geologiska bildningar, som kunna
samordnas till tiden: de tillhöra
samma geologiska nivå. 1.
horisont och ha uppstått
samtidigt på olika platser, vare sig
bergarterna äro lika 1. ej. Som
kriterium på e k v i v a 1 e’ n s
gäller i första hand likhet i
fossilinnehåll. Däremot är likhet i
petrografisk beskaffenhet ej i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
